Hett i hyllan #10

Torsdag och dags för Hett i hyllan med Monika. Hon skriver:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Den här gången tänkte jag berätta om min samling med böcker av Sonya Hartnett.

Sonya Hartnett är en australisk författare född 1968 som främst skriver för ungdomar, men även har skrivit böcker för vuxna och för barn. Hon debuterade redan som femtonåring och har bland annat fått ALMA-priset 2008, samt en rad andra utmärkelser genom åren.

2011 läste jag tre av hennes böcker. Jag lånade Pojken i soffan på biblioteket, fick tag i Skuggan av den randiga vargen på Myrorna för femton kronor och lånade bilderboken Arja och Råttiz på biblioteket.

Sedan började jag samla på hennes böcker. Läste en av dem, Jag är djävulen, 2012, köpt på bokrean samma år. Efter det blev det inga fler böcker av henne lästa men jag fortsatte att samla.

Av någon anledning förknippar jag Sonya Hartnetts böcker med sommar. Kanske för att de nämnda böckerna utspelas sig på sommaren, i torra och heta australienska klimat. Kanske också för att jag läste böckerna just på sommaren, maj, juni och juli 2011 och i juli 2012.

Numera äger jag fem böcker av henne, två lästa, nämnda ovan, samt tre olästa.

Guldgossar köpte jag i januari 2017 med ett presentkort på den lokala bokhandeln som jag fått i julklapp julen 2016. Det är en bok för vuxna som beskrivs såhär på Atrium Förlags hemsida och på baksidan av boken:

Familjen Jenson är nyinflyttad i en arbetarklassförort. För barnen i grannskapet är familjen som tagen ur en film. Fadern Rex överöser sina söner med gåvor - leksaker, cyklar, allt det som blänker starkast -men för äldsta sonen Colt är han outhärdlig, kvävande. Har Colt kanske sett något hos fadern som hotar deras sköra nya liv?

Thursday's Child är en av Sonya Hartnetts mest uppmärksammade böcker. Jag har den engelska pocketutgåvan men den finns även översatt till svenska som Torsdagsbarn. Boken har bland annat vunnit Guardian Children's Fiction Prize 2002. Mitt exemplar vet jag inte när jag köpte. Någon gång på second hand. Det är i alla fall en hyllvärmare vid det här laget. Jag bläddrade i boken och hittade en liten papperslapp inklämd mellan boktipsen i slutet av boken. Där står det Linköpings kommun i en webbadress och någonting om arbetsuppgifter. Jag tippar på att jag köpt den på Myrorna i just Linköping.

På baksidan står:

Sometimes you have to dig deep to survive.

During the long, hungry years of the Great Depression, Harper Flute watches with a child's clear eyes her family's struggle to survive on the hot and impoverished land. As life on the surface grows harsher, her little brother Tin - "born on a Thursday and so fated to his wanderings" - escapes even deeper into a dark, subterranean world ...

Den sista boken jag äger är Fjäril. Den är köpt på second hand, men jag letar förgäves efter när. Jag vet bara att det är en hyllvärmare och att den har stått några år oläst i hyllan.

Det här är berättelsen om Plum Coyle, på tröskeln till en vuxnare värld. Hon ska fylla fjorton och bli ny, lämna sin gamla kropp bakom sig och bli elegant, stark och oberörd. Kraften från de saker hon förvarar i en portfölj under sängen - ett glaslamm, en jojo, ett antikt armbandsur, ett mynt - kommer att hjälpa henne att förändras.

Hennes vänner retar henne. Men det värsta Plum kan tänka sig är ändå att bli lämnad utanför. De känner lukten av svaghet och utnyttjar den hänsynslöst. En dag kliver Plums granne fram som en räddande ängel. Hon är vacker, vuxen och intelligent - den förebild Plum saknar i sina egna föräldrar.

Någon av dessa tre böcker känner jag för att läsa nu i sommar, speciellt som det nu är hett, hett, hett, runt trettio grader ute och värmen för mig till Australien ...

Tisdagstrion: sommarläsning

Sista tisdagstrion före semesteruppehållet och temat denna vecka är sommarläsning, fritt tolkat.

Tidigare år blev det sällan så att jag läste efter säsong. På senare år, influerad av Bookstagram och Booktube, samt naturligtvis andra bloggare, har jag läst mer efter säsong. Julmysiga böcker kring jul, somriga böcker på sommaren. Annars har vissa genrer förknippats med vissa säsonger eller helger som till exempel påskekrim vid påsk.

För egen del tror jag att jag numera ser psykologiska thrillers som somrig läsning, liksom fluffiga feelgoodböcker med lättsmält handling och innehåll som något som passar varma sommardagar.

Lyran på Lyrans noblesser hade tidigare klassikersommarutmaningar och idén tilltalade mig även om det inte blev så mycket med klassikerna jag tänkte mig att läsa.

Sällan blir mina TBR-högar lästa utan jag läser mer efter impuls och vad jag känner för, bok för bok. Därför tipsar jag om några somriga böcker jag redan läst.

Mitt första tips är en bilderbok för barn: Hemma hela sommaren av Elin Johansson. En budgetsemester och hög igenkänningsfaktor för både barn och föräldrar. Även jag som varken har barn eller är förälder kunde relatera. Alla har vi ju varit barn någon gång.

Den andra boken är en klassiker som tål att läsas och kanske till och med läsas om och det är Främlingen på Wildfell Hall av Anne Brontë. Den utspelas delvis på sommaren och på något vis gav min storpocketversion av boken en somrig känsla då jag läste den. En välskriven roman av en kvinna som dog alltför ung i tuberkulos.

Även Jane Austens klassiska romaner skulle kunna passa på sommaren då det ofta är utomhusskildringar i hennes böcker.

Mitt tredje tips är Gone Girl av Gillian Flynn, den enda bok jag läst av Flynn. Gone Girl lyssnade jag på som ljudbok på engelska och det passade utmärkt. En manlig och en kvinnlig berättarröst som varvades i de olika kapitlen och med de två olika perspektiven. En välskriven thriller som håller en fast till slutet. Delvis utspelas den också utomhus och på en camping, vilket passar sommartemat.

Jag kunde även ha valt Kvinnan på tåget av Paula Hawkins just för att jag sträckläste den på ett par dagar under en sommar då filmen skulle gå på teve och jag ville ha läst boken innan jag sett filmen ... Kvinnan på tåget är också bra men Gone Girl smäller högre.

Sedan finns ju alla feelgood och andra thrillers eller klassiker, men det får bli i framtida tips och framtida tisdagstrior.

Glad sommar till er alla, speciellt till Helena som håller i Ugglan & Boken och nu tar en månads semester från tisdagstrion!

Helgfrågan Sommar v. 27 2021

Mias bokhörna har speciella veckor nu i sommar, då frågorna är återkommande under vecka 27 till 32. Frågorna är tre och man väljer själv vilken eller vilka man vill besvara varje vecka. Jag väljer att besvara första frågan den här gången.

1. Vad läser du nu?

2. Har du något boktips?

3. Har du ett semestertips att dela med dig av?

Just nu läser jag en hel hög med böcker, mer eller mindre aktivt. Snarare så att jag påbörjat flera stycken samtidigt för att sedan välja vilken av dessa böcker jag vill läsa klart innan jag återgår till någon av de andra, alternativt påbörjar något helt nytt.

Just nu har jag fastnat för att aktivt läsa i Andras döttrar av Amy Gently, en bok jag köpte i torsdags. En psykologisk thriller som jämförs med Gone Girl av Gillian Flynn och Kvinnan på tåget av Paula Hawkins och det var vad jag främst fastnade för. Båda dessa har jag läst och tyckte mycket om. Gone Girl lyssnade jag på som ljudbok på engelska. Båda dessa böcker var nog också bättre än Andras döttrar, (speciellt Gone Girl) även om boken är hyfsat bra nu när jag läser den, en snabbläst bladvändare som nog kommer att få en välförtjänt trea av fem i betyg. En lättläst och bra skriven debut ändå. 

Det är inte ofta jag läser thrillers men det händer ibland. När min sambo läste handlingen på baksidan av boken sade han att det skrivits om förut, inte var något originellt, och det har han rätt i men jag har inte läst andra böcker om just detta förut.

Såhär beskrivs handlingen:

När Julie är tretton år blir hon kidnappad från sitt hem. En kväll många år senare ringer det på dörren och en ung kvinna som presenterar sig som Julie stiger på. Den försvunna dottern är äntligen tillbaka, men snart börjar Julies mamma Anna att tvivla på om flickan verkligen är hennes dotter och när hon blir kontaktad av en privatdetektiv som intresserat sig för fallet börjar ett smärtsamt sökande efter sanningen.

Med uppdriven spänning, karaktärer som stannar kvar och ovisshet in i det sista är Andras döttrar en bok för alla som läst och älskat titlar som Kvinnan på tåget och Gone Girl. Andras döttrar är Amy Gentrys debut. Boken är löst baserad på fallet med den kidnappade flickan Elizabeth Smart i Utah 2002.

Här är hela listan på vad jag läser i för tillfället. Som sagt läser jag bara i Andras döttrar och i Skriv Skriv Skriv aktivt, de andra står mest bara på vänt.

1. Harun och Sagornas hav av Salman Rushdie (ljudbok, lyssnat ett tag)
2. Wolf Hall av Hilary Mantel (hyllvärmare; tegelsten; bara påbörjad)
3. Hjärtats bokhandel av Veronica Henry (nyköpt pocketbok, bara påbörjad)
4. Gisle Surssons saga av okänd, översatt och tolkad av Mats Malm (hyllvärmare; Månadens språk; kommit en liten bit)
5. Skriv Skriv Skriv: verktyg för författare av Jorun Modén (biblioteksbok; kommit en bra bit)
6. Andras döttrar av Amy Gentry (nyköpt pocket; läser aktivt, kommit långt över halvvägs, läser nog klart den i dag)

Veckans kulturfråga v. 27 2021

Veckans kulturfråga hos Enligt O lyder som följer:

Vad planerar du att läsa i sommar?

Köpta på ÖoB & den lokala bokhandeln.

Jag har gjort en hel del "att läsa"-högar genom åren men det är inte alltid, faktiskt ganska sällan, som jag följer dem.

Vad jag vet att jag ska läsa i juli är någon bok ur min stora hög med isländska författare, för månadens språk i juli är enligt Scyllas hyllas årsutmaning just isländska (gå till länken för bild på bokhögen och detaljerad lista över böckerna). Dock har jag lagt åt sidan Grímsdóttirs två böcker som jag äger för de känns för tunga just nu. Jag vill läsa något lättare. Därför har jag bland de isländska böckerna påbörjat Gisle Surssons saga istället, som om inte lättare läsning i alla fall är bra mycket tunnare.

Apropå lätt läsning var jag på långpromenad i tisdags i värmen, 6/7, och gick till ÖoB och köpte sex pocketböcker på deras pocketrea, 30 kr styck kostade de; svårt att motstå. Där har jag redan påbörjat Hjärtats bokhandel av Veronica Henry, en feelgood, liksom de andra böckerna jag köpte var feelgood, förutom en historisk roman.

Just nu läser jag dessa fyra böcker.

Förra veckan var jag dessutom på den lokala Ugglan-bokhandeln och köpte tag fyra-betala för tre-pocketar. Två av dem blev beställningsvara. I går, torsdag 8/7, hade böckerna kommit och jag gick till bokhandeln för att hämta dem (redan betalda). Då hittade jag tre böcker på extra pocket-rea där varje bok bara kostade 20 kronor. Svårt att motstå, eller hur? Det är de tre översta böckerna i högen på bilden. Under dem kommer de fyra från Ugglan, och de sex som ligger allra underst är från ÖoB.

Så på några få dagar har jag nu köpt tretton nya pocketböcker ... Jag har dock redan hunnit läsa den tjockaste av dem: De sju morden på Evelyn Hardcastle av Stuart Turton.

Förutom Hjärtats bokhandel och Gisle Surssons saga håller jag på att läsa Wolf Hall av Hilary Mantel och lyssna till ljudboken Harun och Sagornas hav av Salman Rushdie; de två sistnämnda ligger just nu på vänt. Dessutom har jag tänkt mig att påbörja en diktsamling med modern albansk poesi Poezia bashkëkohore shqipe - në suedisht/ = Nutida albansk poesi - på svenska av Shefski Oseku (red.) som stått på väntelistan sedan i februari; albanska var månadens språk i februari.

Ugglan & Boken har tema lyrik i juli och jag vill läsa åtminstone ett par poesisamlingar. Tidigare i år köpte jag Samlade dikter av Karin Boye som jag skulle vilja läsa, förutom den albanska diktsamlingen. Jag sneglar även på en gammal hyllvärmare: Samlade dikter av Nelly Sachs.

Mina bibliotekslån just nu.

Förutom allt det redan nämnda har jag en hög låneböcker från biblioteket som jag skulle vilja läsa (nio stycken). Bland dem måste jag prioritera Sunkissed av Kasie West som inte går att låna om på grund av att den är reserverad av en annan låntagare. 

Jag har påbörjat Skriv, skriv, skriv: verktyg för författare av Jorun Morén och kommit några kapitel in.

Vad det verkligen blir som jag läser i sommar, utöver de böcker jag läser i just nu, återstår att se då jag för det mesta är en moodreader och bestämmer bok för bok. Ibland påbörjar jag flera stycken (som jag gjort just nu) och sedan blir det en av dessa jag känner mest för och fortsätter läsa i medan de andra får vänta ett slag eller stoppas tillbaka i bokhyllan/lämnas tillbaka till biblioteket.

Till sommaren räknar jag juli såväl som augusti, så jag har ju i alla fall två månader på mig att ta igenom dessa bokhögar. Jag får återkomma med vilka som faktiskt blir lästa till sist.

Waiting on Wednesday: The Moonday Letters av Emmi Itäranta

Det här är en bok som inte har något publiceringsdatum än på engelska eller svenska. På finska kom boken ut redan 2020 (9/9). Den heter Kuunpäivän kirjeet och den engelska titeln blir The Moonday Letters och boken är skriven av finska Emmi Itäranta. När den översätts till engelska vet jag inte. Jag har sökt runt men hittar ingen information om det. Kanske är försäljning av rättigheter på gång.

På Emmi Itärantas agenturs hemsida hittar jag mer information om boken, även på engelska. Det låter spännande! Itärantas två tidigare romaner var dystopier som utspelades i samma värld men på olika platser. Den här gången blir det något helt annat, en science fiction-roman som utspelas ute i rymden, på bland annat Mars.

Jag kan tänka mig att den har lite av samma vibbar som Becky Chambers feelgood scifi, där stämningen ger mer än plotten, men jag vet inte alls egentligen. Jag tänker att The Moonday Letters ändå kommer att påminna om Itärantas två tidigare böcker eftersom det är samma författare. Vackert, lyriskt språk och stämningsfullt innehåll, tror jag nog.

I en blurb som jag hittar via ett infosheet på agenturens hemsida står det:  

"Dystopian space opera meets sci-fi thriller somewhere between the Earth, Mars and the Moon!"

Såhär beskrivs bokens innehåll på Elina Ahlback Literary Agency:

"Lumi is an Earth-born healer whose Mars-born spouse Sol disappears unexpectedly on a work trip. As Lumi begins her quest to find Sol, she delves gradually deeper into Sol’s secrets – and her own.

While recalling her own path to becoming a healer under the guidance of her mysterious teacher Vivian, she discovers an underground environmental group called Stoneturners, which may have something to do with Sol’s disappearance. Lumi’s search takes her from the wealthy colonies of Mars to Earth that has been left a shadow of its former self due to vast environmental destruction. Gradually, she begins to understand that Sol’s fate may have been connected to her own for much longer than she thought.

Part space-age epistolary, part eco-thriller, The Moonday Letters is also a love story between two individuals from very different worlds."

Tisdagstrion: bokomslag med ansikten på

Tisdag och dags för tisdagstrion igen hos Ugglan & Boken, näst sista före sommaruppehållet. Temat för veckan är bokomslag med ansikten på.

Här är mina tre böcker:

1. Den nya människan av Boel Bermann har jag inte läst än; det är en hyllvärmare som jag inte kommit mig för att läsa av mängd olika anledningar. Men det var ändå den första jag tänkte på när det gällde ansikten på omslaget. Jag gillar barnansiktet och de blåa färgerna som dominerar omslaget.

Den nya människan är först publicerad 2014 och jag köpte den också 2014. Såhär står det på baksidan:

Jag har dödat ett barn.
Det är vad de säger till mig här på polisstationen, i förhörsrummet.
Inombords skriker jag.
- Det var inget barn jag dödade. Det var något helt annat. Kan ni inte se det?

År 2014 föds inga barn längre. Världen är i chock, lamslagen över vad som sker. Efter en tid börjar kvinnorna plötsligt bli gravida igen, men de nya barnen är inte som barn brukade vara. De leker inte, de iakttar i stilla tysthet.
Mot sin vilja blir Rakel involverad när hon råkar döda ett barn. Hon är en av de första som inser att den nya människan är ett hot mot mänsklighetens hela existens.
En brutal incident på arbetsplatsen ställer hennes tillvaro på ända. Rakel flyr, bort från ångest och sviken kärlek. Men i jakten på tröst i tillfälliga förbindelser och berusning händer det som verkligen inte får hända ...

Det är en dystopisk thriller såvitt jag förstår det och inte särskilt tjock. Men ändå, ämnet gör att det tar emot lite.

J

2. Den andra boken är faktiskt en av de få med filmomslag med skådespelare på som jag kan med och till och med tycker är ett riktigt bra omslag. Det är boken The Queen's Gambit av Walter Tevis, som egentligen är en rätt gammal bok, originalet publicerat 1983, men som fått nytt uppsving tack vare Netflix-serien med samma namn och som getts ut på svenska Modernista med originaltiteln fast bokens innehåll är översatt. Jag antar att det kan förvirra vissa som inte gärna vill läsa på engelska och blir osäkra på vilket språk den är utgiven när de ser den i bokhandeln. Författaren Walter Tevis dog förresten redan året efter att hans bok publicerades, 1984 (född 1928).

Jag har inte sett serien, jag har inte Netflix och vi har till och med en gammal klumpig teve från 2002 och inte plattskärm! Det ni! När den går sönder ska vi byta, men den gamla burken vägrar gå sönder, vill väl leka kvalitetsteve och håller år ut och år in!

Hursomhelst, The Queen's Gambit gör schack riktigt spännande och jag tyckte mycket om boken när jag läste den i februari 2021. Och omslaget, det är något suggestivt och intensivt i den där blicken, att huvudpersonen Beth Harmon tittar rakt in i kameran. Det är ett riktigt snyggt omslag.

3.  Den tredje boken jag väljer är Minnet av vatten av Emmi Itäranta. En dystopi som utspelas i norra Skandinavien men med teceremonier i ett land som tagits över av Kina och i en värld där vattnet håller på att ta slut. Huvudpersonen Noria och hennes familj sköter om en hemlig källa. En poetisk och vacker dystopisk skildring som kanske inte är så långt borta från hur det snart skulle kunna bli.

Också en av de få omslag där jag tycker att det funkar med ett ansikte på omslaget. Även här finns det något i blicken och ansiktets blekhet som lockar. Kontrasten däremellan. Samt hur färgerna harmoniserar och så gillar jag ju förstås min favoritfärg blått.

Jag har bara läst en annan bok av Emmi Itäranta och det är The City of Woven Streets (ingen människa på omslaget där), också mycket läsvärd, en stillsam annorlunda dystopi även den som utspelas i samma värld som den förra men de är helt fristående från varandra.

Hoppas för övrigt på fler böcker från Itäranta i framtiden och blir glad då jag nu när jag skriver detta inlägg ser på Emmi Itärantas hemsida att hon är aktuell (2020) med en tredje bok, Kuunpäivän kirjeet (Monday Letters). Vi får hoppas att den översätts till svenska eller engelska snart.

Jag tog med Minnet av vatten i en annan tisdagstrio i september förra året med tema vatten.

Hitta fler ansikten hos Ugglan & Boken.

Läsrapport april 2021

Som jag skrev i mitt förra läsrapport-inlägg läste jag inte ut någon bok i mars, även om jag läste några sidor (jag minns inte hur många). I början på april ägde Påskläsutmaningen rum, ett läsmaraton som verkligen gav mig den kickstart jag behövde efter min lässvacka. Så tack, Mia på Mias bokhörna! Du hjälpte verkligen mig med att komma igång med läsningen igen!

Under påskläsutmaningen, som pågick 1-5 april, påbörjade jag Kartritarens dotter av Kiran Millwood Hargrave, en bok som sedan blev en DNF (ej avslutad) eftersom jag inte läste ut den utan lämnade tillbaka den till biblioteket bara påbörjad. Istället läste jag ut två böcker jag påbörjat under mars under tiden för utmaningen: De bleknande barnen i Riddling-skogen och Systervälde. Dessutom påbörjade jag Dubbel-Lotta av Erich Kästner dagen efter utmaningen.

Dubbel-Lotta är en gammal bok (originalet från 1949; översättningen från 1984) som kanske inte åldrats med behag men ändå var kul att ha läst. Boken ligger till grund bland annat för familjefilmen The Parent Trap (från 1998) som jag såg på slutet av nittiotalet tillsammans med min lillasyster. Då visste jag inte att den baserades (mycket löst) på en bok.

Här är den korta listan på vad jag läste i april; bok 8-14 totalt för i år:

1. Samuel J. Halpin: De bleknande barnen i Riddling-skogen
2. Erich Kästner: Dubbel-Lotta
3. Stefan Dahlström: Systervälde
4. Jessica Townsend: Hollowpox: Morrigan Crow och wundjurens mörka gåta
5. Michelle Harrison: A Pinch of Magic
6. Frida Nilsson: Lindormars land
7. Dick Harrison: Häxprocesserna

Antal lästa böcker: 7
Egenägda böcker: 2
Biblioteksböcker/lånade böcker: 5
På svenska: 6
På engelska: 1
Summa antal sidor: 2285
Sidor/dag i snitt: 76
Genrer: fyra middlegrade (9-12 år), en science fiction för vuxna, en fantasyroman för 6-9 år, en fackbok

Hur gick det med årets läsutmaningar?

Boktolvan: 0 (1/12)
Finish that series: 0 (0/5)
Hyllvärmare: 0 (1/12)
If You Got It Read It 2021: 2 (4/24)
Jorden runt på 100 böcker: 0 (11/100)
Kvinnliga nobelpristagare i litteratur: 0 (2/16)
Nya länder representerade: 2 (Australien; Tyskland) (6/24)
Månadens språk: danska; en bok jag läste först i maj
Tolv tegelstenar: 0 (0/12)
Tolv ”nyfiken på”-böcker: 0 (1/12)

Vad tyckte jag om böckerna?

De bleknande barnen i Riddling-skogen var en spännande bladvändare, men i efterhand är det en bok som bleknar, precis som barnen. Den jämförs med Neil Gaiman och Roald Dahl, men båda dessa författare smäller mycket högre än Samuel J. Halpin. Jag gav den ändå en femma ser jag nu på Goodreads. Nåväl, det kanske snarare är en stark fyra.

För månadens starkast lysande stjärnor var Morrigan Crow och wundjurens mörka gåta respektive A Pinch of Magic, både fick femmor med plus i kanten. A Pinch of Magic är en sådan där allåldersbok som verkligen passar alla, oavsett ålder. Samma sak med Morrigan Crow, tredje boken i serien.

A Pinch of Magic av Michelle Harrison är första delen i en trilogi där varje bok håller samma höga standard. Jag lånade boken på biblioteket, men när jag läst den köpte jag den plus resterande delar på Adlibris. Nu väntar jag bara på att göra en ny beställning snart av Michelle Harrisons andra trilogi som handlar om något helt annat men som jag hoppas och tror håller lika hög klass som hennes A Pinch of Magic-serie.

Lindormars land var en mysig bok, spännande och lättillgänglig, välskriven den också, men lite mindre komplicerad och enkel med tanke på att målgruppen var yngre.

Dubbel-Lotta var, som jag nämnt ovan, inte en sådär minnesvärd bok direkt. Den var okej och idén med två tvillingar som inte vet om varandras existens och sedan träffas av en slump och byter plats med varandra var i teorin roligare än i praktiken. Filmen är bättre än boken.

För övrigt är det riktigt hemskt som vuxen att tänka sig in i föräldrarna och deras bisarra val, att välja varsitt barn och sedan inte ens berätta för barnet man valt att det har en syster - hela idén är minst sagt obehaglig ur ett vuxenperspektiv och inte helt lätt att tro på heller. Det skulle vara väldigt skruvade föräldrar, som gör en sådan sak när de separerar. Det fanns en förklaring i boken, men jag köpte den inte.

Könsrollerna är träiga och ålderdomliga, flickorna lite för "flickiga" och historien lite trist berättad. Det märks att den har 72(!) år på nacken.

Jag gav den ändå en trea fast när jag tänker efter kanske det kunde sänkas till en tvåa. Det högre betyget är nog för att jag har filmen lite i åtanke och den gör att boken känns bättre än vad den är.

Dick Harrisons bok om Häxprocesserna lånade jag på biblioteket. Förföljelsen av häxor under 1600- och 1700-talen har jag läst om förut men det är ett hemskt ämne som fortsätter att fascinera. Jag tycker Harrison sammanfattade det på ett bra vis och tog upp aspekter som jag inte läst om tidigare. Hur det hela började, hur häxprocesserna såg annorlunda ut på olika ställen under flera århundraden och hur det utvecklades och förändrades genom tid. Han går igenom hela Europas olika processer, med kapitel om Sveriges häxförföljelser också, även om inte det är huvuddelen i hans skildringar. En lättläst fackbok, populärvetenskaplig, om häxprocesserna.

Sammanfattningsvis:

Jag lyckades återfinna lusten att läsa vilket är huvudsaken. Och jag läste några riktigt bra böcker under månaden, speciellt de allåldersböcker som i första hand har målgrupp 9-12 men lika gärna kan ha målgrupp 9-99.

Det är svårt att bestämma vilken bok som skulle vara den bästa under den här månaden. Både Jessica Townsend och Michelle Harrison är uppe på topplaceringen. De blir författare jag vill köpa allt av. Och som jag skrev ovan kommer jag att köpa Michelle Harrisons tidigare böcker såhär i efterhand när jag upptäckt henne som författare. En ny favorit.

Vad gäller läsutmaningarna och mina läslöften till mig själv blev det för många låneböcker den här månaden och för få från min egen hylla, men det må vara hänt eftersom jag fick tillbaka läslusten i och med detta, att läsa fritt snarare än att fokusera på att uppfylla några specifika mål.

Veckans mening, vecka 26 2021: tistlar

Robert på Mina skrivna ord lägger upp veckans mening varje lördag.

Han skriver: "Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på."

Jag har gjort någon veckas uppehåll men nu hittade jag en mening igen som jag fastnade vid. Det är en bok jag börjat läsa i dag så jag har inte hunnit särskilt långt: De sju morden på Evelyn Hardcastle av Stuart Turton. Det kanske finns fler bättre meningar längre fram, vad vet jag. I alla fall, här är meningen för dagen, från sidan 83 i mitt pocketboksexemplar, en mening som jag just precis läst:

Hennes blick vilar på mig, en vänlighet invirad i tistlar.

Lässvackor och hur man tar sig ur dem eller Läsrapport mars

Bild lånad från lifehack. 8 Ways To Get Out Of A Reading Slump.

 

Det här blir ett väldigt kort inlägg för saken är den att jag inte läste ut en enda bok i mars 2021. Livet kom verkligen emellan. Jag hade inte minsta lust att läsa något. Även om jag inte gillar uttrycket riktigt i och med att jag inte riktigt gillar hur det överanvänds, så hade jag en rejäl lässvacka/reading slump i mars och då menar jag rejäl.

Många säger lässvacka, tyckts det mig, när de bara läser få böcker. Jag tycker att det inte kan sägas vara svacka när man ändå läser. Att inte läsa alls under en period är en lässvacka på riktigt.

Så här definierar Urban dictionary lässvacka:

"reading slump

 

a readers worst nightmare.

not being able to pick up a book and read because you just can't, you just can't read."

 

Jag påbörjade böcker som bara blev liggande, försökte med ny bok efter ny bok men kom ingenvart. De flesta släppte jag och ställde tillbaka i hyllan eller lämnade tillbaka till biblioteket, men en enda av böckerna fortsatte jag läsa i och läste klart i början på april (10/4) och det var mitt recensionsexemplar av Systervälde, en bok som jag läste större delen av i just april. För då var det som om något släppte och läslusten kom tillbaka. Mycket var det just tack vare boken Systervälde och att jag äntligen fick ur mig och skrev klart recensionerna av Resenären & Banemannen av Tommy Gustafsson (läst i februari) och Systervälde av Stefan Dahlström.

En annan anledning till att lässvackan gick över:

Jag lyssnade även på hur känslig jag var just då, att jag verkligen behövde läsa något lättsamt, riktigt lättsamt, för jag avslutade mars med att den 30 mars plocka upp en barnbok från biblioteket, en kapitelbok med målgrupp 9-12 år; De bleknande barnen i Riddling-skogen av Samuel J. Halpin.

Barnböcker (middle grade) med fantasyinslag, seriealbum och manga, samt lättsammare feelgood är genrer som fungerar för mig när jag tar mig upp ur lässvackor.

Hursomhelst, tillbaka till mars: ingenting blev utläst. Således har jag bara nollor i statistiken så det finns inte mycket, om något alls, att räkna upp här.

April blev bättre och sedan har det bara gått lättare och lättare med läsningen därefter, med fler och fler böcker för varje månad.

Vad gör du för att komma ur en lässvacka? Har du några tips?

Och för att vara ett kort inlägg så blev det här riktigt långt ...

Läsrapport februari 2021

I februari tog livet bortanför böcker ännu mer plats. Lusten att läsa blev mindre och det blev bara två böcker lästa. Det jag läste var dock väldigt bra.

Här är den korta listan:

1. The Queen’s Gambit av Walter Tevis
2. Resenären och banemannen av Tommy Gustafsson

Antal lästa böcker: 2

Egenägda böcker: 2

Biblioteksböcker/lånade böcker: 0

På svenska: 2

På engelska: 0

Recensionsexemplar: 1

Summa antal sidor: 780

Sidor/dag i snitt: 28

Genrer: en modern klassiker och en fantasyroman

Hur gick det i mina läsutmaningar?

Trots att det bara var två böcker kunde jag pricka av några punkter på listorna över olika utmaningar, så jag är riktigt nöjd med den biten av månaden även om läsningen annars gick i stå.

Boktolvan: 1 (1/12)

Finish that series: 0 (0/5)

Hyllvärmare: 0 (1/12)

If You Got It Read It 2021: 1 (2/24)

Jorden runt på 100 böcker: 0 (11/100)

Kvinnliga nobelpristagare i litteratur: 0 (2/16)

Nya länder representerade: 1; Sverige (4/24)

Månadens språk: albanska – boken jag tänker läsa kommer att läsas först i juli; bättre sent än aldrig

Tolv tegelstenar: 0 (1/12)

Tolv ”nyfiken på”-böcker: 1 (1/12)

Vad tyckte jag om böckerna?

The Queen’s Gambit var nyköpt, en bok jag verkligen tyckte om, en blandning av historisk roman, thriller i det tysta. Den fick fem stjärnor av fem. Jag läste den från den 31 januari till den 6 februari.

Resenären & Banemannen var riktigt läsvärd svenska fantasy; boken fick fyra stjärnor av fem i betyg. Länken i listan ovan leder till min recension. I och med att det blev stiltje med läsningen tog det också tid innan jag lyckades färdigställa min recension av boken.

Jag läste Resenären & Banemannen från den 9 januari till den 24 januari. Det var många dagar jag inte läste någonting men när jag väl kom igång och in i läsningen av boken blev det när jag kom drygt halvvägs mycket lättare och jag läste mer intensivt och snabbare. Lässvackan försvann och lusten att läsa kom tillbaka.

Två böcker på svenska blev det den här gången varför det blev 0 procent på andra språk. Det som var bra var dock att båda böckerna var mina egna och inga låneböcker, vilket väger upp statistiken mot januari (och senare månader som ni kommer att få se).

Sammanfattningsvis:

Februari blev en månad med spänning, äventyr, reseskildringar, nagelbitande schackspel, traditionell episk fantasy och femtio-sextiotalets USA.

Läsrapport januari 2021

Januari var en hyfsad läsmånad. Under november 2020 påbörjade jag Red Seas Under Red Skies. Den fick stå på vänt under december då jag läste jultema-böcker. Först efter att jag läst ut Let It Snow, som jag läste från första till femte januari, läste jag vidare i och avslutade läsningen av Red Seas Under Red Skies (som för övrigt slutade med en jättecliffhanger).

En liten bok om konsten att städa lästes i en sittning under någon timme bara, medan de andra böckerna tog lite längre tid. Över huvud taget gick det lite långsamt med läsningen under januari, händelser i livet distraherade, men månaden blev ändå till sist helt okej läsmässigt.

Bästa boken den här månaden var helt klart Red Seas Under Red Skies, andra boken i Gentlemen Bastard-serien (Gentlemannarövarna på svenska). Fem av fem stjärnor.

Törst var en stark skildring som mer gav känslor än bestämda bilder. Vissa noveller gillade jag mer än andra. Eftersom den var litterär var det lite av ett avstånd till karaktärerna som jag inte upplever när jag läser fempoängare. Det var ändå en mycket läsvärd samling som fick en stark trea av fem stjärnor.

Gargantis var en rolig, fartfylld och spännande kapitelbok för 9-12-åringar som jag gav fyra stjärnor av fem. Den mer eller mindre fristående fortsättningen på Malamander som jag läste förra året.

Let It Snow var helt okej; den fick tre av fem stjärnor. Novellerna bands ihop på ett fint sätt med karaktärer som återkom som bikaraktärer. Det var lättsamt fluff, lite som nyfallen snö. Söt, gullig och okomplicerad underhållning för stunden.

Här är listan på allt vad jag läste:

1. John Green, Maureen Johnson & Lauren Myracle: Let It Snow
2. Scott Lynch: Red Seas Under Red Skies
3. Beth Penn: En liten bok om konsten att städa
4. Nawal El Saadawi: Törst
5. Thomas Taylor: Gargantis

Antal lästa böcker: 5

Egenägda böcker: 2

Biblioteksböcker/lånade böcker: 3

På svenska: 3

På engelska: 2

Summa antal sidor: 1153

Sidor/dag i snitt: 37

Genrer: två novellsamlingar, en tegelstensfantasy, en fackbok och en middlegrade urban fantasy

 

Hur gick det i mina läsutmaningar?

Som ni ser av listan nedan kom jag ett litet steg på vägen i några av dem. Året är långt när det kommer till läsning så jag tror inte att jag kommer att få några problem att uppfylla målen vad det lider.

Boktolvan: 0 (0/12)

Finish that series: 0 (0/5)

Hyllvärmare: 1 (1/12)

If You Got It Read It 2021: 1 (1/24)

Jorden runt på 100 böcker: 1 - Egypten (11/100)

Kvinnliga nobelpristagare: 0 (2/16)

Månadens språk: arabiska – Törst av Nawal El Saadawi

Nya länder representerade: USA (x3), Egypten, Storbritannien (3/24)

Tolv tegelstenar: 1 (1/12)

Tolv ”nyfiken på”-böcker: 0 (0/12)

 

För året 2021 har jag ett antal läsutmaningar, både nya och gamla. Med från förra året följer utmaningen Kvinnliga nobelpristagare som går ut på att över tid läsa minst ett verk skrivet av varje kvinnlig nobelpristagare i litteratur. Två av dessa läste jag under 2020 och tidigare, varför listan startar på 2/16 trots att jag inte läste någon kvinnlig nobelpristagare under januari. Från förra året följer också utmaningen Jorden runt på 100 böcker. Den påbörjade jag förra året och då läste jag 10 författare jag kunde kvala in på olika länder i den listan. Den utmaningen behöver nödvändigtvis inte vara klar under 2021 utan kan följa med in i 2022 också.

 

Sammanfattning av läsmånaden:

Jag är på det hela taget nöjd med hur det gick under januari. Fem böcker är ett hyfsat antal och fullt godkänt. Ännu mer med tanke på att en av böckerna var så lång som 630 sidor och jag läste större delen av tegelstenen i januari.

Vad gäller antalet biblioteksböcker så vill jag ha ett resultat där jag läser fler egenägda böcker, gärna 2/3 egna och 1/3 lånade böcker som max. Fem böcker är inte många att föra statistik på så det blir lite lustigt kanske men jag gör det ändå. I januari blev det 60% lånade och 40% egenägda. Något att ändra framöver.

Samma förhållande vill jag ha på språket, svenska respektive engelska (och franska/japanska), ett förhållande som speglar mina ägda böcker där ungefär 1/3 är på engelska och 2/3 på svenska. Franska/japanska är på 1 procent av vad jag äger så det räcker med en bok per år på respektive språken.

Det blev tre böcker på svenska och två på engelska, vilket översätts till 60 procent svenska, och 40 procent engelska. Ett hyfsat och nära nog perfekt resultat alltså. Siffrorna kan ju inte bli bättre med tanke på det låga antalet sammanlagda böcker.

Statistiken bibliotek/egenägda till trots. Jag hade roligt med böckerna jag läste. Underhållande och lättsamma och precis vad jag behövde under månaden. Och det är ju ändå det viktigaste med läsningen, att den ger något och det gjorde den under januari. Skratt, fluff, underhållning, mysighet, spänning och mer ändå.