Tisdagstrion: Böcker jag ser fram emot att läsa under hösten

Tisdag igen och dags för tisdagstrion. Se fler tisdagsinlägg hos Ugglan och Boken. Denna vecka är temat ”böcker jag ser fram emot att läsa under hösten”.

Jag har knappt koll på den aktuella utgivningen, men det finns ändå massvis av böcker jag vill köpa – både nya och äldre och allt däremellan. Jag får mängder av boktips från Booktube och bokcommunityt bland bokbloggar. Har dessutom redan alltför många olästa böcker i bokhyllorna men får fler och fler författare som jag följer och vill läsa böcker av. Ett vanligt problem bland bokälskare, tror jag bestämt.

Bland nyss utgivet vill jag (bland annat) köpa ”Spegeln och ljuset” av Hilary Mantel. Jag äger de två föregående delarna i trilogin men har ännu inte läst dem. Jag vill köpa/få den tredje delen så kan jag läsa dem mer i ett svep. Eftersom den redan är utgiven räknar jag inte med den i trion. Dessutom måste jag ju läsa de två föregående böckerna först. Min trio följer istället här nedan.

I mitt senaste inlägg nämnde jag Naomi Noviks nya bok som en bok jag ser fram emot. Skräck är inte min genre men jag gör ett undantag ibland när det är en författare jag läst av tidigare i andra genrer. Av Naomi Novik har jag tidigare läst tre böcker, ”Uprooted”, ”Spinning Silver” och ”Hans Majestäts drake”. Jag gillade dem alla tre (speciellt de två första); genren är fantasy.

Hennes nya som kommer ut är första delen i en serie och heter ”A Deadly Education”. En flicka börjar på en magisk skola där man antingen klarar utbildningen och tar examen eller dör. Låter skräck i mina öron, men kanske är det bara fantasy? Jag vet inte mer än så och köper gärna utan att veta alltför mycket. Den utkommer 29 september.

En nytillkommen favorit bland författare är Nnedi Okorafor. Hon har gett ut böcker för både barn, ungdomar och vuxna. 2018 läste jag henne första gången. ”Who Fears Death”, en dystopisk bok som utspelas i Afrika. 2019 läste jag uppföljaren, som utspelas före men helst läses efter, ”The Book of Phoenix”. Dessa båda böcker tyckte jag mycket om. 2019 läste jag även ”Binti: the Complete Trilogy”, som innehåller tre ”novellas”, kortromaner samt en novell som utspelas i samma universum. Binti handlar om en flicka vid namn Binti som beger sig ut i rymden, till en annan planet där hon ska gå i skola. Redan på vägen dit tar förvecklingarna fart.

Den sista boken jag läst är ”Lagoon”, en science fiction som utspelas på jorden, där utomjordingarna invaderar men på ett annorlunda sätt.

Hennes böcker är fantasifulla, välskrivna och annorlunda. I år kommer hon ut med en ny bok. Titeln är ”Ikenga” och det är en bok som jag ser mycket fram emot. Den 18 september är utgivningsdatumet. Den primära målgruppen är barn men jag tror att jag kommer att gilla den i alla fall. En pojke vid namn Nnamdi får superkrafter med hjälp av ett föremål, en ikenga. Vad kan han göra med sina krafter och hur ska han kunna använda dem till att hämnas sin fars död?

Den 29 oktober ger Sibéal Pounder ut en jultemabok som jag vill köpa och läsa kring jul, ”Tinsel”. Undertiteln är ”The Girl Who Invented Christmas”.

Tidigare har jag läst ”Witch Wars” som var en söt, liten lättsam historia om en flicka som kommer till häxornas magiska och underjordiska värld via kloaksystemet i staden ovanför. Det finns ett helt gäng böcker (sex stycken) i den serien, men jag har nöjt mig med att läsa den första. Jag tillhör inte målgruppen och den är lite väl barnslig för mig, även om det var ett skoj äventyr medan jag läste. Den fick fyra av fem stjärnor.

Hursomhelst, hennes julbok ”Tinsel” är också en bok med målgrupp unga läsare i 9–12-årsåldern men den lockar ändå på något vis. Ibland vill man vara lite barnslig. Speciellt kring jul.

Kvinnoalfabetet: bokstaven W

Linda på Enligt O har länge kommit på torsdagarna med en ny bokstav i Kvinnoalfabetet. Jag har varit sugen länge på att hänga med på den här utmaningen, och det kan hända att jag kör den lite i efterhand. Den här veckan har hon kommit till bokstaven W. En riktigt klurig bokstav, men Linda skriver:

”Vi kör alla 29 bokstäverna, så därför är det dags för Widag. Allt för att dra ut på de sista alfabetsveckorna lite extra.

Följande frågor ska besvaras i egen blogg eller i en kommentar.”

Här följer hennes frågor och mina svar på frågorna.

Vilken är din favoritförfattare med för- eller efternamn påW?

Jeanette Winterson skriver brett – både för barn och för vuxna – och hon har ett lyriskt språk, ofta annorlunda innehåll i sina romaner, som ofta är väldigt speciella. Jag tycker mycket om det jag har läst av henne och vill gärna läsa mer, för ännu har jag inte läst allt hon gett ut. Hon är sådan författare som jag vill läsa allt av och som jag samlar på mig alla böcker av, sakta men säkert. Hon är en sådan där författare som jag alltid letar böcker av i second hand-butiker och som jag gärna köper något nytt av när jag ser att det kommer ut nytt skrivet av henne.



Det finns ju annan kultur än böcker. Vilken kvinna med för- eller efternamn på W vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Jag fick verkligen surfa runt och leta... Försökte komma på skådespelare eller andra på W. Jag är verkligen usel på skådespelarnamn. Författarnamn fastnar på en gång i mitt huvud, men skådespelare minns jag sällan. Det är rollerna jag tittar på – filmerna jag tittar på – inte personerna bakom. De ska ju inte existera när jag tittar på filmen.

Till sist kom jag på Kate Winslet, som jag såg allra första gången i en Jane Austen-filmatisering (1995), Sense & Sensibility, och andra gången var i Titanic, en film jag såg på bio – och aldrig har jag väl hört så många snyfta och gråta runtomkring.

Annars har jag inte sett så mycket mer med henne, varken filmer eller tv-serier. Däremot lyssnade jag på just Sense & Sensibility förra året som ljudbok – och läst av just Kate Winslet. Hon gjorde det riktigt bra och jag gillade verkligen den ljudboksversionen.



Vilket verk på W av och/eller med en kvinna tycker du är riktigt bra?

W är en riktigt svår bokstav i sammanhanget; jag fick verkligen leta för att hitta titlar på W; det fick bli den i princip enda w-verksboken snarare än den ”riktigt bra” boken.

I maj förra året läste jag Witch Wars, köpt på en av Londons flygplatser i februari. Det är en debutbok, skriven av Sibéal Pounder. Den handlar om flickan Fran, hon lever ett miserabelt liv på jordens yta. En dag tar hon sig genom ledningsrör i avloppssystemet ned till häxornas värld, Sinkville, och det är då det riktiga (och tokiga) äventyret börjar som involverar häxor i olika åldrar (mest i låg- och mellanstadieåldern), skor (enligt Pounder gillar alla tjejer skor) och en galen tävling där den som vinner blir Top Witch.

Det är första boken i en serie, (det finns tre utgivna böcker hittills) den riktar sig i första hand till åldern 7-9 år. Därför hade jag något lite emot den här eftersom den var så mycket inriktad på mode och skor, samtidigt som det var ett galet, roligt, knasigt äventyr som visst har sina poänger och sina pekpinnar/riktlinjer/moraliska poänger, så jag är lite kluven.

Den materialistiska världen är stor nog ändå, man behöver inte ituta små flickor att skor har betydelse redan vid den här åldern – annat än som något man måste ha på sig för att mamma säger att hon inte kan gå barfota ute och leka.



Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn påW har du ännu inte utforskat?

Jag har hört så mycket gott om Jo Walton, och hon ska skriva väldigt speciella böcker, med speciellt språk – och jag fastnar alltid för sådana som har ett eget språk, annorlunda språk, poetiskt språk. Jo Walton skriver science fiction och jag har inte läst så mycket science fiction, vill läsa mycket mer sådant, och Jo Walton vill jag verkligen utforska mer. Jag har köpt på mig två böcker av henne under förra året; de väntar olästa i min bokhylla. De är dessutom väldigt vackra, båda omslagen är så fina.