Bokbloggsjerka: semestervanor och semesterläsningstips

Ölands södra udde. Långe Jan.

Veckans bokbloggsfråga lyder som följer:

Vad brukar du generellt göra på din semester? Kryper du upp i hängmattan/lägger dig på stranden med en god bok och låter vardagen försvinna, eller är du mer stressad än någonsin under den här tiden? Har du något ”semesterläsningstips” att dela med dig av? Hur skulle en perfekt semester se ut enligt dig?

Mitt svar nedan. Som vanligt har jag svårt att hålla mig kort.

Vi tog en sväng förbi Kristianopel.

Min sommarsemester innehåller alltid en bilsemesterresa på några dagar, tillsammans med min fästman.

Vi brukar åka runt Sverige, turista och bo på hotell.

Oftast blir resmålen ganska spontana, vi bestämmer ganska sent varåt vi ska åka och vad vi ska göra.

I år blev det Kalmar och Öland, följt av Jönköping och Gränna. Se fler bilder på mitt Instagramkonto.

God smörgås i Kalmar.

Det blir ofta en hel del promenader, turistmål som utforskas till fots och med bil. Vi äter glass, god mat, umgås och ser på omvärlden med glada semesterögon.

Hemmavid igen, är det sommarstugan och grillning som återkommande tema.

Den här semestern och under en helg förra året, var jag på skrivarkurs för Kim M. Kimselius. Det kommer att bli ett återkommande semestertema, då nästa sommars fortsättningskurs redan är bokad. Dessutom finns det lösa planer på att det blir ännu fler fortsättningskurser. Vi får se, men det börjar bli tradition redan nu.

Delvis på grund av skrivarkursen går också mina semestrar mycket i skrivandets tecken. Den här sommaren blev till och med juli min "författarmånad". Jag var ledig hela juli.

I juli startade jag också en författarblogg, mycket med tanke på antologin Färgargårdens andar som jag är medförfattare i. Boken utkommer första september men går redan nu att förbeställa på Adlibris och Bokus.

Nu är semestern över. Brödjobbet började igen, med start 1 augusti.

Kalmar slott.

Under semestern försvinner vardagen. Oftast brukar jag läsa mycket, ibland mer än vanligt, men oftast håller jag ungefär samma tempo som resten av året, det vill säga en till två, tre böcker i veckan.

Fast i år har det verkligen varit undantaget som bekräftar regeln. Jag läste bara ut en bok i juni och ingen i juli. Läs mer om detta i mitt sommarläsningsinlägg.

Även hemma kan man göra goda glassar.

Något annat som också blev annorlunda för i år var att jag steg upp vid sex-sju varje morgon, precis som när jag jobbar, istället för att ta sovmorgon. Inte för att jag var stressad, utan för att jag ville hinna med att utnyttja mina långa semesterdagar till max. Med Miracle Morning och sedan resor och skrivande, annat kul på agendan.

Trots att det inte blev mycket läst under denna min sommar, har jag ändå några sommartips.

Förra året och året dessförinnan njöt jag av att sitta i en grässlänt en bit bort från där vi bor, i skuggan av ett träd, och läsa. Bland annat läste jag Neil Gaimans The Ocean at the End of the Lane (länk till svenska översättningen), och Odd and the Frost Giants (här finns svenska versionen).

Antologin där jag medverkar.

En hel del böcker blir lite mer lättsamma, chicklit och feel good. Fast bland de som finns mer kvar i minnet är sådana som inte är så glada som Sju minuter över midnatt av Patrick Ness (visserligen läst redan i maj förra året), och de böcker av Neil Gaiman nämnda ovan.

Men ärligt talat läser jag nog sammalika slags böcker som under resten av året. En blandning av lite allt möjligt: barnböcker, seriealbum, serieromaner, ungdomsböcker, vuxenböcker (romaner/novellsamlingar), fantasy, sf, chicklit, feel-good, en och annan deckare och skräckroman, en och annan thriller eller spänningsroman. Lite av varje och allt mittemellan.

För fler tips, titta gärna runt på recensionerna på min blogg.

Bokbloggsjerka: Biografier, memoarer och liknande

 Veckans bokbloggsjerka, arrangerad av Annika, lyder som följer:

Hur ställer du dig till biografier, memoarer och liknande? Är det något du läser, har du någon favorit, finns det någon du skulle vilja veta mer om eller är det något som du absolut inte är intresserad av?

Varken biografier, memoarer eller liknande är min kopp te, om man säger så. De skulle i så fall vara skrivna av någon som jag hyser ett verkligt och genuint intresse för, och sådana finns inte många att välja på, eftersom jag inte är någon idoldyrkare (om man bortser från att jag har favoriter bland skönlitterära författare), eller har något som helst kändisskapsintresse. Med det sista menar jag att jag har noll intresse för, om inte rentav antiintresse, för kungligheter, kändisskvaller och dylikt.

Den enda memoar som jag läst – och älskat – är ”Muminpappans memoarer” av Tove Jansson. Men det är fiktiva memoarer, och dessutom om ett mumintroll.

Jag har en reseskildring eller biografi eller vad man skulle vilja kalla det, som jag köpte på impuls på second hand, och som jag har för avsikt att läsa någon gång och det är ”Roadshow: Landscape with Drums, A Concert Tour By Motorcycle”, skriven av Neil Peart, trummisen och låtskrivaren i det kanadensiska bandet Rush – som är mitt absoluta favoritband vad gäller musik, och har varit så länge. Boken följer Neil Peart och de två andra bandmedlemmarna i Rush, under sommaren 2004, då de gjorde en världsturné för att fira 30 år som band. De åkte bland annat till Sverige det året, och jag såg dem live i Globen, i Stockholm.

Sedan har jag en bok skriven av en svensk sångerska och en av de få svenska musiker jag har som favorit, och det är Louise Hoffsten, och hennes ”Blues”. Den boken fick jag för många herrans år sedan och borde ha läst vid det här laget, men snart så, ska det bli av. Det måste väl sägas vara något liknande biografi eller memoar?

Så för någon som inte vill läsa memoarer eller biografier bara för att, eller för att personen är en "kändis", har ni några tips?

Bokbloggsjerka: påskläsning

I veckan bokbloggsjerka frågar Annika:

Så här i påsktider gör vi det enkelt så att alla som vill hinner ut i solen (om den behagar titta fram): vad ska ni läsa i påsk?

Jag kommer att fortsätta med de sista böckerna i min läshög till Ta kontroll över bokhyllan-tävlingen.

Soulless håller jag redan på med, hoppas kunna läsa ut den boken i morgon (läs: i dag - bara för att jag är onödigt ambitiös), samt sedan läsa ut åtminstone Irrande falk och gärna även Insurgent under påskhelgen.

Jag är även med i Mias Påsk-läsutmaning, vilket innebär att jag ska försöka att läsa så mycket som möjligt.

Dock har jag kommit in i något slags obstinat vill-ha-min-frihet-läge där jag gör tvärtemot, och ägnar mycket tid åt allt möjligt annat.

Plus att jag får mer och mer inspiration till att skriva skönlitterärt själv, och då brukar läsandet gå i stå.

Jag satsar dessutom inte på att vinna; det insåg jag var omöjligt på en gång, så jag läser bara som vanligt - med vissa stressinslag där jag tycker att jag borde läsa mer.

Hur som helst får jag inte glömma bort att jag läser för att det är kul, vilket inte är så svårt att komma ihåg, då det faktiskt är riktigt roligt att läsa Soulless, som har en skön humor.

Bokbloggsjerka: bokbaksmälla

I veckan bokbloggsjerka frågar Annika:

Har du någonsin haft en ”book hangover”, det vill säga en bok som tar slut på tok för tidigt och lämnar ett sådant avtryck/tomrum att du inte riktigt förmår dig plocka upp en ny bok för att aktivt försöka komma över den? Vilken i så fall?

Bokbaksmälla har jag ofta. Varje gång jag har läst en riktigt bra bok, speciellt en bok som jag sträckläst, har jag svårt att omedelbart plocka upp nästa bok.

Senast jag hade en sådan bokbaksmälla var efter Maresi av Maria Turtschaninoff. Jag läste boken på en kväll, sträckläste den verkligen, med bara någon enstaka paus, och efter att jag hade läst ut den boken, kunde jag inte omedelbart börja i nästa, utan blev tvungen att vänta tills nästa dag, och inte ens då lyckades jag läsa mer än några få sidor i nästa bok.

Jag kände fortfarande av den där bokbaksmällan. Jag hade precis börjat i The Long War av Terry Pratchett och Stephen Baxter (som jag fortfarande läser i). Det tog mig ungefär en och en halv dag efter Maresi innan jag lyckades känna att jag kunde fortsätta och verkligen börja läsa på riktigt i nästa bok.

Med andra ord kan man säga att jag har sådana bokbaksmällor ofta, varje gång jag läst en bok som blir en favorit, och som jag läst i ett sträck eller läst väldigt intensivt, eller som varit en stark läsupplevelse. Då dröjer det någon dag, eller ibland mer, innan jag ens kan välja vilken bok jag ska läsa härnäst, eller om jag redan vet vilken bok jag ska läsa, dröjer det ungefär någon dag innan jag verkligen kan börja läsa i denna nästa bok.

För mig är det lång tid, eftersom jag alltid läser i något – med undantag av perioder då jag skriver väldigt intensivt istället och inte tar mig tid för att läsa över huvud taget – och därför ständigt har en ny bok på gång och plockar upp bok efter bok.

Fast jag måste erkänna att jag nog alltid låter det dröja en liten stund mellan varje bok, bara för att andas emellan och kunna ta mig ur den ena bokvärlden och in i den andra. Den ställtiden blir längre ju bättre boken är.

Bokbloggsjerka: favoritljudbok

I veckan bokbloggsjerka frågar Annika:

Vilken är din favorit när det gäller ljudböcker (bok, uppläsare eller både och)?

Tidigare lyssnade jag bara på ljudbok någon gång när jag inte fick tag på boken på biblioteket på något annat vis just då. Jag lyssnade till exempel på en bok av Terry Pratchett på det viset, för att boken inte fanns i något annat slags exemplar på mitt bibliotek.

Exemplaret jag lyssnade på.

Under de senaste åren har jag fått upp ögonen för ljudböcker, speciellt för att jag har haft problem med just ögonen, i form av sår. Då jag har velat påskynda läkningen genom att anstränga ögonen minimalt har jag istället legat i sängen och lyssnat på ljudbok.

Och det är enligt mig det mest ultimata sättet att lyssna på just ljudbok.

Inte genom att göra annat och ha ljudboken i bakgrunden som något slags stressmoment, på ett ”måste göra två eller flera saker samtidigt för jag hinner inte med allt jag vill”-sätt, utan jag lyssnar koncentrerat. Numera också ibland när jag sitter på bussen, men redan där finns distraktioner och man måste tyvärr höja ljudet för att kompensera för motorbullret och det är inte bra för öronen i längden. Under arbetsdagar lyssnar jag ändå ofta på en ljudbok i bussen till och från jobbet.

Den här versioen säljs på Audible.

Annars har jag kommit på att det också är perfekt att lyssna på ljudbok medan man sitter och tecknar – inte ordentligt och på egen hand – utan när man använder sig av de där målarböckerna för vuxna, som blivit så populära. Fast jag måste medge att jag ännu inte gjort det så mycket, mest bara lyssnat på Youtube/Booktube medan jag färglagt i min målarbok.

Så jag återkommer till att ligga och lyssna i sängen, blunda, och följa med helt och fullt in i bokens värld.

Det gjorde jag när jag lyssnade på den allra bästa ljudbok jag lyssnat på hittills. Burial Rites av Hannah Kent. Den var som ni ser, på engelska och uppläsaren, Morven Christie, gjorde ett utomordentligt bra jobb.

Jag verkligen älskade att lyssna på den där ljudboken.

I ett annat inlägg har jag skrivit mer om boken och mitt lyssnande, som ledde till att jag ville ha boken inbunden också. Och det var helt lyssnarupplevelsen förtjänst.

Hur lyssnar du på ljudbok och har du några tips? Vilken är din bästa lyssnarupplevelse?

Bokbloggsjerka: bokrean, språkutveckling och informationssamhällets förfall

Det är dags för veckans bokbloggsjerka. Jerkan återkommer varje helg och den som håller i jerkan är Annika på Annikas litteratur- och kulturblogg.

Den här veckan vill KajsaLisaveta vad vi tycker och tänker om bokrean: Har den spelat ut sin roll, eller ännu värre har bokhandeln spelat ut sin roll, med internethandel och läsplattor? Berätta gärna också om reafynd ni gjort.

Eftersom bokrean numera finns just även i nätbokhandlarna (och de också är ett slags bokhandel) så är det korta svaret: nej.

Här kommer det längre svaret (som innefattar utvikningar om samhällsfaror och språkutveckling):

Redan för ett antal år sedan, till exempel 2009, diskuterades det om bokrean höll på att gå i graven. 2009 var sju år sedan – men å andra sidan är sju år inte så lång tid. Det beror i vilket perspektiv man pratar.

Jag tror inte att bokrean är på väg att dö ut. Folk läser fortfarande böcker och rent krasst så är folk villiga att betala helst så lite som möjligt för en bok. Det är en förbrukningsvara, den blir snabbt gammal, både i handeln och i den egna bokhyllan. Det är nog till bokreans fördel.

När böckerna redan från början är billiga, har folk lättare att göra sig av med dem – och därmed ha plats för nya böcker. De köper, läser eventuellt, och ger sedan bort, ibland utan att ha läst. Och eftersom nya böcker skrivs hela tiden – för intresset för att skriva är (positivt nog) stort det också! – så konkurrerar nya titlar ut de gamla som antingen glöms bort helt och hållet eller får en sista chans på några reor innan de försvinner ur de vanliga bokhandlarna och bara finns att få tag på i second hand-butiker och på Bokbörsen och dylikt.

Om den fysiska boken försvinner (vilket jag tror dröjer länge än, om än alls), så kommer det att finnas bokreor på e-böcker istället.

Det stora hotet är snarare om folk slutar att läsa över huvud taget. Redan nu är intresset nischat och få läser böcker, ännu färre läser många böcker. Och med tanke på hur låg kvalitet det är på lärare nuförtiden, och med tanke på hur mycket lägre kompetensen är på vikarier (som till och med kan vara obehöriga lärare och ändå få undervisa i svenska), så kommer det snart vara så att folk: 1. är bättre på engelska än på svenska, 2. särskriver/misshandlar/inte kan svenska, 3. har dåligt ordförråd och blir mer och mer urvattnade språkligt sett. Det är faran.

Boken blir kortare och kortare, för folk kommer inte att tålamod att läsa långa texter. Speciellt inte på skärm och när allt annat går så fort i informationssamhället. Allting blir snuttifierat, simplifierat, förenklat. Böcker blir skräpunderhållning utan litterära kvaliteter, utan kompetenser, utan annat än lättsamt, lättsmält underhållningssyfte.

Det är snarare där faran ligger. I samhällets utveckling i stort. I språken som luckras upp. Visst är det bra med kulturell mångfald och att kunna flera språk. Men då ska man kunna språken bra också. Nu har vi en generation som är helt vilse och kan varken svenska eller engelska, som blandar språken hej vilt. Vilket i sig inte är någon fara, för språkliga influenser har alltid funnits i språken och utvecklat dem (som tyskan, franskan, engelskan, latinet har blivit delar av det svenska språket och den svenska språkutvecklingen).

Fast i det här fallet talar jag om segregering, och om allt fattigare ordförråd och allt sämre koncentrationsförmåga. Om alltför låg kvalitet på lärarna – och på föräldrarna. Jag har inget eget barn, men min svägerska har en dotter och det är skrämmande hur dotterns informationsblad ser ut, som hon får från läraren. Det kan tyckas som en liten sak, men det är just det som är faran: ingenting spelar någon större roll, man rycker på axlarna åt petitesser. Informationsblad som redan de har femtioelva fel, där läraren visar prov på att varken kunna svenska, stavning, grammatik, interpunktion eller att hantera en dator, vad ger det för intryck till barnen? Vad lär sig barnen av en sådan människa?

Att språket inte har någon betydelse. Och där ligger den verkliga faran.

Språk får utvecklas – visst – men när ignoransen blir för stor, kompetensen för låg, människan för ointelligent, för att hon inte utmanas längre eller får utveckla sitt intellekt – då förlorar boken sin betydelse. Då finns det inte längre någon som har fantasi nog att läsa en bok och se något framför sig, eller läsa en bok och förstå orden eller bakomliggande betydelser bakom orden, eller läsa en bok och ha tålamod till längre texter än någon eller ett par sidor, högst en novell.

Så länge folk vill läsa, så länge folk har förstånd nog att läsa och så länge folk bryr sig om vad saker kostar och passar på att köpa saker när de är billiga, då kommer bokrean att finnas kvar.

Efter dessa provocerande uttalanden, över och tillbaka till bokrean.

Bokrean i år då?

Jag älskar att gå runt i den fysiska bokhandeln, verkligen se böckerna, bläddra i dem, trängas med andra och hålla i de fysiska bokexemplaren. Jag gillar inte att matbutikerna konkurrerar med de stackars fysiska bokhandlarna som redan nu är utträngda med tanke på den billiga nätbokhandeln. ICA och Coop säljer bra redan som de gör, mat måste alla ha, alltid, för att äta och överleva. Böcker är lyxvaror, i bemärkelsen att de är underhållning och inte behövs för överlevnad.

När nu folk läser så lite som de gör och gemene man nöjer sig med att köpa någon enstaka bok – där de råkar vara och där det är billigt – så tar de en bok på ICA när de ändå går förbi böckerna på väg till mjölken och korven eller köttbullarna och grönsakerna. Men de flesta bekymrar sig då inte om att åka till den fysiska bokhandelsbutiken där det enbart säljs böcker. De har redan gjort sitt bokinköp.

De som är lite mer intresserade av böcker köper på nätet. De som är ännu mer intresserade kanske går till en fysisk bokhandel.

Så de stackars fysiska bokhandlarna – speciellt i små städer – har alldeles för mycket konkurrens när matvarubutikerna har krav på sig att också ha bokrea.

Trots dessa mina argument köper jag också böcker på nätbutikerna. För första gången någonsin förbeställde jag böcker på rean – från Bokus, från Adlibris och från SF-bokhandeln.

Sedan gick jag givetvis i den lokala butiken också, Ugglan. Och handlade mest där. Eftersom jag fyller år i februari passade jag på att utnyttja presentkorten jag hade fått i födelsedagspresent.

Ugglan hade ett speciellt erbjudande, om man handlade för femhundra kronor eller mer fick man en rabattkupong, 20 % rabatt på nästa bokköp – som skulle utnyttjas senast den 6 mars.

Självfallet kunde jag inte låta bli, utan gick och köpte tre böcker till med 20% rabatt – dock inte på rea utan till fullpris (mer om dem i ett annat inlägg).

Om ni vill se vad jag har köpt så har jag gjort inlägg från varje butik jag köpt på.

Mina bokreafynd i år:

Här är mina böcker från Adlibris.

Här är mina böcker från Bokus.

Här är mina böcker från SF-bokhandeln.

Här är mina böcker från Ugglan.

Här är mina böcker från The English Bookshop.

Här är mina böcker från Akademibokhandeln.

Trots att jag innan bokrean tänkte att jag skulle hålla nere på bokinköpen, och gjorde det – tre böcker på varje butik förutom Ugglan där jag köpte det dubbla, sex böcker – så lyckades jag med konststycket att köpa inte mindre än 22 böcker på rean. 21 av dem finns redovisade i inläggen med länkar ovan. En bok extra från Bokus har det blivit (mer om detta i ett senare inlägg när jag fått hem böckerna, för jag beställde två, en på rea och en utom rea).

Med alla dessa bokinköp har jag nära nog fyllt upp min kvot för böcker jag ska köpa under 2016 – jag tänkte begränsa mig ännu mer (och bättre) till skillnad från de senaste åren.

Nu blir det stiltje och inga bokköp alls på ett tag, och under tiden ska jag läsa, läsa, läsa.

För jag har lovat mig själv att läsa alla böcker jag köpt under året 2016 under just 2016. Vilket än så länge inte borde vara några problem.

Men nu måste jag hejda mig ett slag, andas in och andas ut, och sedan läsa alla dessa böcker jag faktiskt har.

Bokbloggsjerka: Hur tänker du kring din blogg?

Veckans bokbloggsjerka från Annikas litteratur- och kulturblogg lyder:

Carola har skickat in följande fråga via mail: hur interagerar du med dina läsare, lockar till dig nya läsare och får de befintliga läsarna att fortsätta läsa bloggen. Hon vill även veta vad det är som driver dig till att blogga och hur mycket du tänker på dina läsare när du bloggar.

En klurig fråga, tycker jag. Delvis har jag inget svar.

Jag är så osäker, har ingen aning om hur många som faktiskt läser min blogg, och hur många som faktiskt gillar den. De följare jag har officiellt är gamla sedan länge, och jag vet inte hur många – om ens någon av dem – som verkligen läser fortfarande.

Jag skulle vilja ha fler följare och läsare, men jag har ingen aning om hur det skulle gå till.

Jag försöker hitta fler läsare genom att vara med på sådant som den här bokbloggsjerkan, återkommande teman och utmaningar i bokbloggsvärlden. För det är väl där jag hittar flest läsare.

Sedan har jag funderingar på vad jag ska skriva om, vad jag vill skriva om och vad som skulle intressera läsare mer. Men jag bara gissar och klurar – jag vet inte.

Bara det att det är en bok- och skrivblogg är ju ganska nischat. Sedan finns det femtioelva bokbloggar, och det som begränsar att läsa just min, är ju min smak på böcker. Även om den är bred, min boksmak, kanske inte alla fastnar för att läsa min blogg ändå.

Jag skriver väldigt långa blogginlägg. Och i en värld där allting ska vara mer och mer kortfattat och snuttifierat, passar jag inte riktigt in, när jag är så mångordig. Mest bara för att jag inte kan låta bli, för att jag har så mycket att säga (skriva) och tycker att det är så roligt att skriva.

Men visst tänker jag på mina läsare, absolut. Tänker på att det jag lägger upp ska läsas av andra, att det ska vara av intresse för andra och att det ska vara förståeligt för andra. De gånger jag lovar att göra ditten eller datten på bloggen får jag väldigt dåligt samvete de gånger jag inte gör det eller skjuter upp det. Jag tar nog över huvud taget detta med bloggen lite för allvarligt (helt i linje med min personlighet).

Jag ser bloggen som ett sätt att nå ut till potentiella läsare – och också potentiella läsare av mina skönlitterära verk, som jag förhoppningsvis får publicerade i framtiden.

Det enda jag vet är att jag inte kan styra andra människor, och följaktligen inte mina läsare. De kommer och går precis som de vill. Läser de är jag glad, kommenterar de, blir jag ännu gladare och återkommer de mer än en gång eller läser min blogg mer eller mindre regelbundet, då är jag verkligen jätteglad och tacksam!

Bokbloggsjerka: långsam tid, nyckel till barns läsande

Veckans bokbloggsjerka lyder:

Lottens bokblogg skulle vilja veta hur du tror att man kan inspirera barnens läsande. Har du några goda exempel?

Eftersom jag ännu inte har några barn själv, är det jag kan göra i det här fallet att se till mig själv och mina syskon. Vi är ett läsande folk, jag och en av mina bröder mer än de andra (vi är sammanlagt fem syskon). Så trots att vi har haft liknande uppväxt, har vi ändå fått helt olika bokintresse, där inte alla av oss verkligen läser böcker. Så vad beror skillnaderna på?

Personligheten, skulle man kunna säga. Vem man är som person, vilket temperament man har och vilka intressen man har, spelar stor roll. Är man rastlös eller mer utåtriktad, vill göra saker snarare än tänka och drömma och fundera, så sätter man sig inte lika gärna med en bok. Det handlar om prioriteringar och värderingar.

En god grund dock, oavsett personlighet, är att ha läsande föräldrar. Om föräldrarna läser – både tyst för sig själva, var och en på sitt håll, och om de läser högt för barnen – så odlas i alla fall en nyfikenhet för litteraturen och för läsande.

Sedan måste man vara bejakande för barnens redan inbyggda nyfikenhet för allt nytt och för allt de vill ta reda på om världen. Inte säga nej och fy till viss litteratur eller vissa böcker, och ja till andra. Och inte skälla och gnälla på barnen om de råkar bläddra lite hårt i en bok eller om de råkar ta sönder någon bok i ivrigt bläddrande. Visst, man ska vara rädd om sina saker, men barnen måste få läsa och bläddra själva i böcker, trots att de kan vara lite klumpiga och obetänksamma när de läser. De måste få upptäcka litteraturen på egen hand också och inte bara genom föräldrarna.

Säg sedan ja till all slags litteratur och all slags text och ge barnen sådant som du tror att de skulle gilla att läsa (utifrån intresse, hobby, kynne). Korta böcker, långa böcker, fackböcker, fantasifulla böcker, bilderböcker, serietidningar, seriealbum, mjölkkartonger, vägskyltar – allting med bokstäver!

Tid måste finnas för läsande, både barnens eget och högläsningen. Ritualer, spänningsmoment, entusiasm inför läsandet – även hos den vuxna.

Nuförtiden är också i detta med ”tid” något viktigt: tid att vara uttråkad och ”inte ha något att göra” - när man vänder sig till läsandet och finner nöje i det, har tålamod att försjunka i det. Låta tiden gå långsammare. Begränsa tid vid sociala medier, vid dator, telefon, surfplatta, teve.

Jag växte upp utan teve; vi skaffade ingen teve förrän jag var elva år och då protesterade jag själv vilt (mina föräldrars påverkan). Men jag hävdar att detta främjade min kreativitet, främjade detta att jag kunde ta vara på tiden – aldrig vara uttråkad – ständigt hitta på saker att göra och fanns där inget att göra kunde man alltid sätta sig med en bok.

Så att låta saker ta sin tid, att låta barnen ta sin tid, att upptäcka, utforska, göra saker – leva – upptäcka litteraturen i sin egen takt. Och begränsa och ha regler snarare kring allt som gör att de tappar tålamod – informationsflöde som går för fort och media som ger för många intryck.

Låt barnen vara barn och leka och fantisera – då förtjusas de och trollbinds också av litteraturen – när de inser att det roligaste som finns är kreativiteten och att hitta på.

Så låt barnen berätta egna sagor, berätta sagor för dem och uppmuntra dem när de hittar på och fantiserar. Då kommer de själva på att de kan fantisera ännu mer om de försjunker i en riktigt bra bok.

Bokbloggsjerka: Läsplaner 2016

Veckans bokbloggsjerka lyder som följer: Har du gjort upp några läsplaner för 2016, och hur väljer du i så fall ut vilka böcker du ska läsa och när?

Som jag skrev i jerkan om nyårslöften 2016 har jag bestämt att jag ska läsa enbart böcker ur mitt eget bibliotek (eller min fästmans) och det begränsar urvalet något. Detta gäller dock även nya böcker jag/han köper under året.

Vad mer ska jag läsa tre böcker köpta 2015 och tre böcker köpta 2014. År 2014 bokförde jag 76 böcker jag fått/köpt under året, vilket ger mig, även om jag läst en del av dem, massor av böcker att välja bland. Samma sak gäller 2015 (80 nya böcker). Så när jag ska välja ut dessa sex böcker har jag stor valfrihet.

Även löftet att läsa sex fackböcker blir inga problem; jag har ganska många fackböcker att välja bland. Mina ytterligare löften att läsa sex böcker jag fått i present och att avsluta tre bokserier blir heller inte svårt; jag har mycket här hemma att botanisera bland där också.

Mina läsplaner sträcker sig alltså till att läsa böcker ur de egna bokhyllorna, samt att läsa de böcker jag köper/får under 2016 också under 2016. Förhoppningsvis gör det att jag inte köper lika många nya böcker som föregående år...

De enda böckerna jag genast prioriterar är böcker jag får som recensionsexemplar. Men när/om jag får sådana eller när/om jag får bokliga presenter, det vet jag nu inte. Så läsplanerna är vaga; jag kommer att läsa det jag har lust till, helt enkelt.

Detta kommer nog även att innefatta den enda läsutmaningen jag är med i detta år, Nellys #hylltömning2016. Fast det beror förstås på vilka delutmaningar som dyker upp ur hylltömningsutmaningen under året.

(Bilden lånad från Annikas litteratur- och kulturblogg.)

Bokbloggsjerka: Nyårslöften

Nu är bokbloggsjerkan tillbaka efter långt uppehåll, fick jag veta via C.R.M.Nilssons blogg. Jerkan pågår fredag-måndag varje helg. Frågan som ställs denna gång är: ”Har du avgett några nyårslöften när det gäller läsning, böcker, författare etc.?”

Det korta svaret på den frågan är: ja.

Mer preciserat är detta vad jag lovat mig själv:

Jag har satt upp 9 mål.

Läsutmaningar 2016

1. Läs endast egenägda böcker samt böcker ur min fästmans/sambos bibliotek.
2. Läs alla böcker du köper 2016 under 2016.
3. Läs 3 böcker köpta 2015.
4. Läs 3 böcker köpta 2014.
5. Läs 6 fackböcker.
6. Recensera alla böcker du läser under året 2016 och lägg upp recensionerna på en av dina bloggar (Havsdjupens sal, Creative Harmony).
7. Läs 6 böcker du fått i present.
8. Avsluta 3 bokserier (trilogier eller längre).
9. Anta 1 läsutmaning, för år 2016, som du hittar på nätet.

Punkt 1 har jag satt upp för att jag läst på tok för många låneböcker de senaste åren. Det kan låta konstigt formulerat på det viset, men saken är den att jag har en massa olästa böcker i mina egna hyllor och jag köper ständigt böcker som blir olästa. Lösningen på detta är att sluta låna böcker och läsa de jag faktiskt har hemma (och göra mig av med de jag absolut inte vill läsa). Böckerna lär inte ta slut i första taget eftersom jag har hundratals olästa böcker...

Punkt 2 är tänkt att minska på mitt bokköpande. När jag köper en bok måste jag läsa den också. Förhoppningsvis minskar det impulsköpandet och köpandet på exempelvis second hand där jag kan samla på mig massvis med böcker bara för att de är billiga.

Punkt 3 är en enkel punkt. Jag bokför alla böcker jag köper/får och har köpt böcker nio av tolv månader förra året, så jag har många att välja bland.

Punkt 4 är liknar den föregående. Jag har bokfört mitt köpande av böcker (i en enkel anteckningsbok) sedan januari 2014. Under 2014 blev det nya böcker varje månad, så där finns absolut olästa böcker att plocka ifrån.

Punkt 5 är en sådan som på något vis återkommer år efter år. Jag vill gärna läsa fackböcker men gör det sällan. Dock samlar jag på mig en del, inom ämnen som intresserar mig: skrivande, läsande, historia, barnböcker, träning osv. Där finns det också att läsa.

Punkt 6 är kanske att ta mig vatten över huvudet. Jag hade detta som mål förra året, men lyckades inte riktigt – eller inte alls. Det blev ett lite för stort krav, eftersom jag kom på det i efterhand när jag redan hade en mängd böcker att recensera. Med recensionsexemplar är det lätt – där har jag lite press på mig – men de andra böckerna är svårare. Jag har en lista med böcker från 2015 jag ska skriva och lägga upp recensioner för. Jag hade någon tanke förra året om att recensera böcker på svenska på just svenska och böcker på engelska på engelska (och lägga upp dem på min andra blogg); det gjorde också utmaningen svårare och ställde till det för mig förra året, så vi får se hur det blir med det i år. Jag håller det vid att jag ska recensera alla; språket blir en sekundär fråga. Den här punkten får vi se hur det går med, men det är i alla fall en målsättning. Och det är verkligen en utmaning – lite i tuffaste laget, kanske.

Punkt 7 är en punkt som jag haft i åtanke i ett par år nu. Samtidigt som jag började bokföra inköp skrev jag också upp alla böcker jag fått av andra i en ”Presentböcker att läsa”-bok, uppdelat efter vem jag fått boken av. Där skrev jag upp även äldre gåvor, så tidigt som från 2006 och framåt. Jag blir alltid jätteglad när jag får böcker – älskar att få böcker(!) – men jag är tyvärr lika dålig på att läsa dem som mina övriga böcker. Låneböcker har alltid kommit före i och med att de måste lämnas tillbaka och jag har alltid haft tendensen att låna för många och lämna igen de flesta olästa. Därför ska jag nu ta tag i att läsa böcker jag fått – för det är inga dåliga böcker, det är böcker som jag verkligen VILL läsa!

Punkt 8 är en punkt som fanns med även 2015 i form av en ”avsluta serier”-utmaning. Ett par serier blev avslutade, men många återstår, så den här punkten får jag heller inga svårigheter med att hitta böcker till.

Punkt 9 lade jag till för att jag de senaste åren har hakat på läsutmaning efter läsutmaning, entusiastiskt och spontant, full av energi till en början, men sedan har inte många blivit avslutade och inte alla läsutmaningar riktigt passat mig. Därför begränsade jag det i år till bara en (1) utmaning. Efter lite letande hittade jag utmaningen för mig: en utmaning med fler utmaningar i utmaningen. Det är från Nellons bokblogg. Projekt Hylltöming 2016, som i korthet består i att tömma eller minska på sina olästhyllor. Om man har många olästa böcker kan man bestämma ett visst antal som ska bli lästa. Det går helt i klang med mina andra utmaningar och med det övergripande: att läsa böcker enbart ur hyllorna här hemma (mina och sambons). Nellys utmaning hittar ni på sociala media under hashtagen #hylltömning2016. Den kommer att bestå av ungefär ett dussin mindre utmaningar, det är inte säkert att de blir månatliga, men ungefär. Se mer om utmaningen i Nellys video om denna utmaning.

Sammanfattningsvis kan jag säga:

Jag har försökt att hålla antalet böcker för varje punkt så lågt som möjligt för att göra det lättare för mig själv och för att hålla det sammanlagda antalet böcker i utmaningarna på en sådan nivå att jag med lätthet kommer upp i detta. Förra året var ett lågläsningsår tack vare att jag inte läste något alls under januari-mars och jag läste ”bara” 57 böcker allt som allt (alla böcker räknas, korta som långa), i jämförelse med 120 böcker 2014 och 76 böcker 2013, så jag hoppas att 2016 blir ett bättre läsår än förra året. Och jag hoppas också att utmaningarna ovan hjälper mig på vägen.

Bokbloggsjerka 8-11 maj

Bokbloggsjerkan 8-11 maj är: Mia Eggimann undrar hur du får plats med alla böcker?

Korta svaret är: det får jag inte och ändå köper jag ständigt nya böcker.

Det längre svaret inkluderar diverse fotografier på mina bokhyllor.

Där ser ni hur jag lyckas få plats med dem alla. Jag klämmer ihop dem, tätt, tätt står de, och många ligger ovanpå och där har jag också börjat att lägga dem på snedden, alltså inte med ryggen ut utan med sidan utåt, allt för att få plats med fler böcker.

Jag sorterar mina böcker alfabetiskt efter författarens efternamn. Eller har gjort så, till jag kom till den punkt att det inte gick längre, att klämma in böcker alfabetiskt. Så nyköpta böcker hamnar där de får plats. I första hand alfabetiskt; om det inte går hamnar de där de hamnar i mån av plats.

Den första bokhyllan, den helvita, sorterad A-G, står i vardagsrummet.

Den andra hyllan i vardagsrummet är en av mina fackbokshyllor, där det inte är någon alfabetisk ordning. I den här körsbärsträhyllan har jag historiska fackböcker samt lite annat smått och gott; tre halva hyllor är mina; resten hör till min sambo.

I sovrummet har jag en träbokhylla som är min. Här finns skönlitteratur från G-L.

Så till det sista rummet, arbetsrummet, och det är här jag har flest böcker. Dels har jag en stor bokhylla som också fungerar som förvaring för lådor och som har en hutschdel där det finns skåp och tidsskriftsamlare (dessa syns inte på bild utan finns under prydnadshyllan).

Här hade jag från början bara mina fackböcker, sorterade i olika kategorier. Så småningom har nu översta hyllplanet dedikerats till skönlitteratur, numera från H-M. Numera är det uppluckrat för som ni ser så har jag tvingats lägga böcker i högar och där hamnar numera allt möjligt nytt jag köper. I fackavdelningen är det fortfarande ordning efter kategori. Dock har mina skrivarböcker blivit för många, och därför står "How the Light Gets In" med framsidan utåt.

På samma vis har första våningen som tidigare var litteraturhistoria, fått några skönlitterära böcker med framsidan utåt, och samma sak lite här och var i den hyllan.

Den sista hyllan jag har böcker i är min blå bokhylla och här finns mycket mer än vad som syns med blotta ögat. Innanför den färgsorterade bokhyllan (mest M-Ö efter författare) finns dubbla rader. Där finns en massa lästa böcker, mest pocketar och hela min mangasamling, gömd bakom i den tack och lov så djupa bokhyllan.

Tills sist har vi de två små högarna som ligger ovanpå min stationära dator. Det är dels låneböcker, dels böcker jag läser just nu.

Där har vi alla böcker, men vänta, det finns fler.

Det är massor av böcker i lådor i förrådet - mest barnböcker och seriealbum, och en del annat jag sorterat ut. Det är så jag får plats (eller inte plats) med mina böcker.

Då och då sorterar jag ut och gallrar bort några böcker som jag skänker till Röda Korset. Men å andra sidan köper jag gärna böcker på Myrorna och Röda Korset så det går jämnt upp.

Plus att jag köper ett gäng böcker varje gång det är bokrea i februari.

Plus att jag köper en eller ett par böcker här och var under resten av året.

Bara under det här året, januari-10 maj har över trettio nya böcker letat sig in hos mig. Och då har jag haft världens lässvacka i år och bara läst fyra böcker i år hittills.

Många fler böcker in än ut alltså. Och en hel del låneböcker från biblioteket som läses varje år, dessutom...

Hur får jag plats med alla mina böcker? Min motfråga är: gör jag det? Svaret: inte länge till...

Bokbloggsjerka - Bokrean 2014

Veckans bokbloggsjerka är följande fråga:

Har du gjort några fynd på bokrean i år? Om ja, vilken bok är du särskilt sugen på att läsa? Om nej, vad fällde avgörandet för att du bestämde dig för att avstå?

Inte helt lätt att svara på. Till att börja med kan jag berätta att jag köpte ett stort antal böcker på rean. När man väl börjar köpa kommer man in i något slags flow och blir sugen på fler och fler. Svårt att få stopp på sig själv!

Först var jag på Ugglan, den lokala bokhandeln. Där blev det åtta böcker. Allihop gratis för min del eftersom jag utnyttjade presentkort jag fått på Alla Hjärtans dag och när jag fyllde år den 17 februari. Jag har berättat mer om dessa böcker i ett annat inlägg. Läs gärna!

Andra bokhandeln jag var till var Akademibokhandeln. Nu fick jag betala för kalaset själv och därför höll jag igen. Till sist blev det två böcker för 59 kronor styck. Läs gärna om dem också!

Den tredje bokhandeln blev Adlibris. Samma kväll som jag var uppe i "bokköparvarv" slog jag till och beställde tre reaböcker och två andra böcker. De kommer jag att berätta mer om i ett framtida inlägg, eftersom jag ännu inte fått dem.


Den fjärde bokhandeln jag besökte var Röda Korset som hade rea, förskräckligt billiga böcker, två kronor styck. Jag köpte tre böcker. Läs mer i det här inlägget!

Men vilken av alla dessa böcker är jag sugen på att börja med? Till att börja med går alla Adlibris-böcker bort eftersom jag ännu inte fått dem. Jag valde gratisfrakt och då tar det ytterligare ett par dagar innan bokpaketet kommer fram. Gör absolut ingenting för min del eftersom jag har så förskräckligt många böcker hemma redan att läsa. Akademibokhandelsböckerna går också bort eftersom de är tredje och fjärde boken i en serie.

Ändå är det som sagt inte lätt att välja ut en bok bland alla dessa godbitar som jag köpt, men ska jag prompt välja en får det bli Ru av Kim Thúy för att den boken är tunn och lättläst, verkar vara en bok att smaka på och stanna vid orden. Alltså inte nödvändigtvis läsa snabbt för att den är tunn utan kanske tvärtom, är den tunn har man råd att stanna upp ibland. Jag tror jag behöver en sådan bok efter att jag läst ut dem jag håller på med just nu.

Just nu läser jag nämligen två böcker på engelska (en roman: Orson Scott Card: Ender's Game; en novellsamling: Holly Black mfl.: Steampunk! - An Anthology of Fantastically Rich and Strange Stories) och en fackbok på svenska (Börjesson & Rehn: Makt) och dessa böcker kräver lite mer av läsaren, just för att de är på engelska eller som i fackbokens fall är mycket information på liten yta.

(Och ännu en bok håller jag på med, men den läser jag tre noveller i veckan av till Facebookutmaningen Brasilien berättar: Ljud av steg.)

Så. Nu vet jag vad jag ska läsa härnäst efter avslutade andra böcker.

Tillägg: Här är böckerna från Adlibris i ett eget blogginlägg.

Bokbloggsjerka - Bara en enda bok!

Veckans bokbloggsjerka är frågan:

"Om du bara fick läsa en bok för resten av ditt liv, vilken skulle det vara?"

Hemska tanke! Bara en enda bok! Vilken fråga! Hu! Jag hoppas jag kommer att få läsa många, många fler böcker och få ett långt liv dessutom - med många böcker som sagt. Men jag ska försöka att svara på frågan i alla fall.

Första tanken var Bibeln. Bara för att den är så tjock och jag inte alls läst den än - har bara läst smådelar. Men så tänkte jag att den är ju inte så rolig läsning kanske... Så man kanske ska välja något annat.

Då började jag tänka på ord att dröja kvar vid, ord att läsa om och om igen och suga fast vid och två små diktsamlingar kom upp till ytan. De är visserligen korta men det är ord att smaka på, fantisera kring, associera kring. Ord som kan inspirera till eget skrivande.

Först, Den älskades länder av Vigdís Grímsdóttir. Jag som har svårt att läsa i buss/bil har tagit med mig denna diktsamling på resor och det passar utmärkt att bara läsa någon rad eller ett par rader och sedan titta upp och på vägen för att undvika illamående. Den är mycket vacker, poetisk, tilltalar mig. Och inte helt självklar i sin tolkning, varken på det litterära eller sinnliga planet.

Citatet på baksidan:

Älskade jordbundna du

nu skall du
göra dig osynlig
på gammalt magiskt sätt

flyg ut
genom takfönstret
på det halvt förfallna huset

var en molnslöja
i luften

ett djupt fotspår
i snö

 Den andra lilla samlingen jag tänker på är Saphos samlade verk; jag har en bok som heter Sapho: Dikter och fragment. Hennes dikter är också sådana att man kan spinna vidare på dem själv, tolka och omtolka dem, fortsätta själv att skriva på det som bara är fragment och enstaka rader. Inspireras.

Men båda dessa är så tunna, och hela livet är förhoppningsvis långt, så jag tror att man skulle tröttna.

Därför funderade jag vidare och tänkte att The Illustrated Stratford Shakespeare - All 37 Plays, All 160 Sonnets and Poems, Over 450 Illustrations, 1024 Pages skulle vara något.

Då får man både poesi och pjäser och mycket läsning. Boken kostade för övrigt bara 99 kronor på Bokia när jag köpte den på en bokrea för några år sedan. Har ännu inte läst den, men väl läst en del pjäser av Shakespeare på svenska.

Så svaret är inte helt självklart men jag tror att jag väljer Shakespeare. Då får jag ju dessutom illustrationer så får jag mitt lystmäte även där, jag som gillar bilderböcker och grafiska romaner.

Så, nu har jag svarat på den jobbiga, blodisande frågan. Vad blir nästa fråga?

Läsdagboken - en guldgruva för minnet

Dags för veckans bokbloggsjerka. Frågan den här veckan är som följer: "Hur håller du reda på alla böcker som du har läst? Förlitar du dig helt på din blogg eller har du en backup plan att dela med dig av?"

Mitt svar:

Många gånger har jag ett riktigt bra minne, minns nära nog alltid författare och kan snabbt koppla ihop författare och titel om någon skulle fråga vem som skrev den och den boken. Men helt vågar jag inte lita på mitt minne. Och på samma vis vill jag heller inte förlita mig på bloggen som ett "hålla reda på"-verktyg. Så mycket eller ofta bloggar jag inte om böcker och dessutom finns risken att bloggen skulle försvinna, krascha, dokument tappas bort och så vidare.

Men jag vill verkligen hålla reda på böcker och föra listor och statistik, så jag har en läsdagbok. Av det gamla hederliga slaget, fysisk och möjlig att ta på. Jag köper nya på biblioteket. Senast köpte jag två stycken för risken finns ju att de hamnar ur tryck. Visserligen har jag sett att de finns att köpa på nätet, men jag gynnar gärna biblioteken så jag köper dem där.

Nu är jag nästan klar med en läsdagbok och jag tror att jag ska ha en ny oanvänd i mina gömmor. Läsdagboken är ytterst praktisk för kort komihåg. På varje sida finns det plats för två böcker. Rubrikerna är: Författare, Titel, Datum, Anteckningar. Platsen för anteckningarna är i kortaste laget. Speciellt i den nya versionen av Läsdagbok.

I den förra, som såg likadan ut på omslaget, fanns det inuti plats för tre böcker per sida, allting var småttigare och det var större plats för anteckningarna. Nu är det tre rader och man får inte plats med mer än en kort kommentar. Visserligen räcker det för att friska upp minnet, för att kunna skriva ned betyg och ett kort "bu" eller "bä" om boken. Jag är verkligen glad att jag har en läsdagbok. Nu när jag fått in vanan att fylla i varje gång jag läser ut en bok gör jag det mer eller mindre per automatik. Men jag tycker inte att det räcker. För den kan ju brinna upp! Så jag för in allting jag läser i ett worddokument också.

Skämt åsido, det är mer för statistikens skull. Det är lättare att lista hur många böcker jag läser per månad och år i ett worddokument, så jag har listor i wordformat. Där listar jag alltså bara vad jag läser, kommentarerna skriver jag för hand i läsdagboken. Och recensionerna skriver jag på dator och lägger upp på bloggen, när det blir av.

Nu har jag fört läsdagbok på datorn sedan 2003/2004. De nämnda åren blev det inte helt ordentligt och inte månadsvis som jag gör nu. Det började jag med 2005. Sedan dess har jag två dokument per år, ett för en lista där jag ser antal böcker lästa under hela året, och en lista där jag numrerar om för varje månad så jag ser hur många böcker jag läst månad för månad.

Den fysiska, röda Läsdagbok, som syns på bilden ovan, köpte jag mig för första gången runt år 2000. Sedan dess har jag fört in vad jag läst, mestadels, förutom någon period runt 2003 då jag inte läste så mycket och glömde bort att göra det ordentligt.

I läsdagboken skriver jag upp alla slags böcker jag läser, även korta barnböcker. Gränsen går vid tidningar och tidsskrifter. Vilka tidningar och tidskrifter jag läst under ett år listar jag längst bak i min Läsdagbok, bara helt kort, titel på tidskrift/tidning utan att nämna vilka nummer eller så.

Innan Läsdagbok kom in i mitt liv, hade jag redan på slutet av nittiotalet faktiskt en anteckningsbok som jag rubricerade som "Kommentarer vid läsandet av böcker". Där jag just kommenterade medan jag läste. Det började jag med 1997.  Det blev också en anteckningsbok där jag vid olika tillfällen och sporadiskt när andan föll på listade utlästa böcker under en viss period. Det finns fortfarande en bunt oanvända sidor i den här anteckningsboken, jag gjorde det inte så ofta, och använde den senast 2002. Det var mer en fråga om studium, att analysera/reagera/reflektera över boken ifråga under läsningen. Det säger sig själv att det ibland kändes lite för ambitiöst och därför inte blev gjort så ofta.

Redan tidigare på 90-talet, jag minns inte när, gjorde en av mina bröder och jag en lista på datorn, på alla böcker vi läst, i ett excel-dokument, tror jag att det var. Då var jag riktigt ambitiös också, gick till biblioteket och antecknade och skrev upp alla böcker jag kom på att jag läst, korta som långa. Det blev över tusen titlar. Sedan kraschade datorn, dokumentet försvann. Tråkigt nog.

Ett annat tråkigt minne är det att jag hade en "Läslus-bok", en anteckningsbok där man kunde fylla information om böcker man läst, jag hade den i början på nittiotalet (runt elvaårsåldern) och skrev upp böcker jag läste, men tänkte sedan att det var för trist att jag bara skrev av baksidestexterna, jag skulle vara mer ambitiös, skriva egna recensioner. Så jag slet ut de gamla sidorna(!), slängde dem och tänkte börja om. Med ordentliga recensioner. Vilket inte blev av. Som jag ångrar att jag inte har kvar den där läsdagboken i sitt ursprungliga skick! Vilken guldgruva!

Annars har jag fört dagbok av och till under många år, sedan jag var åtta, och ibland nämner jag i dagboken att jag läser, någon enstaka gång till och med vad jag läser, och de gångerna kan jag använda dagboksanteckningarna och föra in i dokument om vad jag läste under ett visst år. På så vis kan jag nog göra en (ofullständig) lista av vad jag läste som barn. Många böcker dröjer sig kvar, många böcker finns kvar i minnet, många böcker skulle jag kunna lista på en lista över vad jag läst. Tyvärr kan jag nog inte göra samma biblioteksrejd längre, eftersom de gamla böckerna bytt utseende, bytts ut sedan dess eller inte längre finns kvar på biblioteket, sålts, slängts, i bästa fall finns i magasin-avdelningen.

Men det vore skoj att någon gång göra en lista över allt man läst. Även om den är ofullständig.

(Tillägg: letar i bloggen och hittar att jag skrev om Läsdagbok redan 2008 i det här inlägget.)

Bokbloggsjerka v. 2

Veckans bokbloggsjerka är "Tänker du delta i några utmaningar i år och i så fall vilka? (Jerkan räknas inte)"

I mina senaste inlägg har jag skrivit om olika läsutmaningar jag hakat på.

Sammanfattningsvis är det följande:

Klassiska Kvinnor

Min egen utmaning: läsa böcker från minst 20 länder

Kaosutmaningen 2.0

Läs ett år

Plus att jag tänkt mig att läsa diverse hyllvärmare, böcker jag fått i gåva men inte läst än, bland annat.

Tillägg: är även med i bokcirkeln "Brasilien berättar: Ljud av steg".
Samt vill även:
- läsa minst tio böcker på engelska
- läsa en bok på franska

Bokbloggsjerka - del 95: Vad läser du just nu?

Den aktuella bokbloggsjerkan är "Vad läser du just nu", för 7-10 september. Jerkan och andras inlägg i ämnet hittar du här. Mitt svar på frågan...

Just nu läser jag:

- hemmavid och på tåget, under stunder då jag kommer åt: "Metro 2033" av Dmitrij Gluchovskij.

- på ensamma promenader (då jag inte går till och från tåget för då har jag inga hörlurar med mig) har jag i lurarna: "Ljusets dotter" av Elisabet Nemert (det blir tyvärr sällan, har haft den på lur länge nu...).

- när jag läst ut "Metro 2033" ska jag återvända till Isaac Asimovs "Stiftelsetrilogin", där jag läst ut första boken och håller på med andra boken (jag har hela trilogin samlad i en volym).

- Carlos Ruiz Zafóns "Marina" har jag på franska... ett läsprojekt just nu lagt på is... snart ska jag ta tag i det och läsa några sidor igen...