Tisdagstrion: årstid i boktiteln

Tisdag och dags för tisdagstrion igen. Ugglan & Boken har denna vecka temat årstid i boktiteln.

Här är mina tre:

I april förra året köpte jag på Världsbokdagen på det lokala biblioteket diktsamlingen Höstens hastighet av Mai Văn Phấn. En riktig liten pärla som kostade mig enbart tio kronor. Jag läste den samma månad så jag väntade inte till hösten utan läste den under våren. Så här beskrivs boken på Goodreads:

Mai Văn Phấn är en folkkär vietnamesisk poet, född 1955 i byn Ninh Binh vid Röda flodens delta. Hans diktning är rik på influenser och varierad både till både form och innehåll; den är ömsom saklig och berättande, ömsom lyrisk och drömsk, inte sällan med smått absurda inslag.

Mai Văn Phấn har givit ut fjorton diktsamlingar och är översatt till tjugofem språk. Ett par av hans dikter finns sedan tidigare på svenska i antologin Till: igår - tolv vietnamesiska poeter (2009). Bokförlaget Tranan har nu glädjen att presentera ett större urval av hans dikter på svenska, i tolkning av Erik Bergqvist och Maja Thrane, som även skrivit förord till utgåvan.

I Cikadaserien presenterar Bokförlaget Tranan poeter som mottagit det svenska Cikadapriset. Priset instiftades 2004 med anledning av 100-års firandet av den svenske Nobelpristagaren Harry Martinsons födelse och tilldelas en poet som "i sin diktning värnar om livets okränkbarhet". Inspiration till prisets namn har kommit från Martinsons diktsamling Cikada, som publicerades 1953.

En bok som jag länge tänkt läsa men som jag skjutit upp lite för att jag vill läsa den i rätt årstid är The Winter of the Witch av Katherine Arden. Det är sista delen i en trilogi där jag läste de föregående delarna The Bear and the Nightingale 2018 och The Girl in the Tower 2019. En fantasifull, sagolik berättelse inspirerad av rysk mytologi och folksagor.

Här är beskrivningen av handlingen i den första boken, The Bear and the Nightingale:

At the edge of the Russian wilderness, winter lasts most of the year and the snowdrifts grow taller than houses. But Vasilisa doesn't mind—she spends the winter nights huddled around the embers of a fire with her beloved siblings, listening to her nurse's fairy tales. Above all, she loves the chilling story of Frost, the blue-eyed winter demon, who appears in the frigid night to claim unwary souls. Wise Russians fear him, her nurse says, and honor the spirits of house and yard and forest that protect their homes from evil.

After Vasilisa's mother dies, her father goes to Moscow and brings home a new wife. Fiercely devout, city-bred, Vasilisa's new stepmother forbids her family from honoring the household spirits. The family acquiesces, but Vasilisa is frightened, sensing that more hinges upon their rituals than anyone knows.

And indeed, crops begin to fail, evil creatures of the forest creep nearer, and misfortune stalks the village. All the while, Vasilisa's stepmother grows ever harsher in her determination to groom her rebellious stepdaughter for either marriage or confinement in a convent.

As danger circles, Vasilisa must defy even the people she loves and call on dangerous gifts she has long concealed—this, in order to protect her family from a threat that seems to have stepped from her nurse's most frightening tales.

The Bear and the Nightingale is a magical debut novel from a gifted and gorgeous voice. It spins an irresistible spell as it announces the arrival of a singular talent.

Vårsnö av Yukio Mishima har jag fortfarande inte läst, det är en hyllvärmare som stått länge i hyllan, köpt någon gång på second hand. Den finns inte i bokhandeln men hittas nog på bibliotek. Jag har ingen av de övriga delarna. Som andra böcker jag har med årstider i titlarna vill jag gärna få till det så att jag läser boken under årstiden ifråga. Så här står det beskrivet på Goodreads om boken:

Vårsnö är en av vårt sekels riktigt stora romaner och den första fristående delen av Mishimas mästerliga tetralogi Fruktbarhetens hav, med vilken han fullbordade sitt imponerande författarskap.

Handlingen utspelar sig i Tokyo i början av seklet. Det gamla Japan vacklar på tröskeln till den nya tiden. De båda ungdomarna Kiyoaki och Shikuni lever i en brytningsperiod, såväl inom familjen och samhället, som på det personliga planet. Den oskuldsfulla förälskelsen övergår i erotisk åtrå och kärlek och när gamla religiösa och moraliska värden luckras upp, tvingas de formulera sina egna.

Vårsnö föreligger här för första gången på svenska i en unik översättning direkt från den japanska originaltexten. Mishimas sensuellt laddade bildspråk får i Gunilla Lindberg-Wadas lyhörda tolkning det svenska språket att glimma av en säregen och sällsam skönhet.

Tisdagstrion: Böcker jag ser fram emot att läsa i höst

Tisdagstrion hos Helena på Ugglan & Boken är denna vecka på det breda temat böcker jag ser fram emot att läsa i höst. Här är tre, utan inbördes ordning, som jag hoppas läsa under hösten.

Den första boken är Children of Time av Adrian Tchaikovsky, första boken i en duologi, en science fiction med en spindelart i huvudfokus, men skrivet på udda, intelligent vis om jag förstår saken rätt. Det är en bok som rekommenderats på flera av booktubekanalerna som jag följer. Eftersom jag blev riktigt nyfiken köpte jag boken, först med tanken att läsa den under september men andra böcker har fått stå före. I oktober hoppas jag kunna läsa den. 

WHO WILL INHERIT THIS NEW EARTH?

The last remnants of the human race left a dying Earth, desperate to find a new home. Following their ancestors' star maps, they discovered the greatest treasure of a past age - a world terraformed and prepared for human life.

But all is not right in this new Eden. The planet is not waiting for them, pristine and unoccupied. New masters have turned it from a refuge into mankind's worst nightmare. Now two civilizations are on a collision course and must fight to survive. As the fate of humanity hangs in the balance, who are the true heirs of this new Earth?

Den andra är novellsamlingen Exhalation av Ted Chiang. Den finns även på svenska med titeln Utandning. Det är Chiangs andra novellsamling. Jag har läst hans första, Stories of Your Life and Others, som också finns på svenska under titeln Berättelser om ditt liv. Titelnovellen var den bästa och den som mest stannade kvar hos mig. Jag både tror och hoppas att jag kommer att gilla hans andra novellsamling.

”Universum började som en ofantlig inandning.”

Misstag i det förflutna, den fria viljans vara eller icke vara och möjligheten till en andra chans. I nio förunderliga, originella och provokativa noveller tar den amerikanske författaren Ted Chiang sig an några av mänsklighetens mest grundläggande frågeställningar. Utandning tar både vetenskap och berättande på största allvar och söker efter nya svar på frågan: Vad innebär det att vara människa?

Den tredje boken är Kindred av Octavia E. Butler. Den finns även på svenska under titeln Tidens länkar. Det är en tidsresa, en kvinna som räddar en man om och om igen och öden som flätas samman på oväntat vis.

Tidens länkar (org. Kindred) handlar om Dana, en ung afrikanamerikansk författare, som plötsligt finner sig själv förflyttas mellan sitt hem i Los Angeles, Kalifornien, 1976, och en bomullsplantage i Maryland innan inbördeskriget. Då Danas vistelser i det förflutna blir allt längre, blir den unga kvinnan allt mer intrasslad i plantagens gemenskap. Hon gör svåra val för att överleva slaveriet och för att säkra sitt återvändande till sin egen tid. 

Genom en modern svart kvinna, medveten om sitt arv i det samtida amerikanska samhället, utforskar Octavia E. Butler slaveriets dynamik och dilemma. Till skillnad från tidigare litteratur i genren ger hon sina karaktärer en unik historia och utveckling. Hon vänder på invanda föreställningar om kön och etnicitet, och hon problematise­rar och nyanserar den tidigare skrivna amerikanska historien. Genom sitt unika berättarperspektiv, där karaktärerna möts bortom tid och rum, lyfter hon fram det undertryckta trauma som slaveriet har skapat i det kollektiva amerikanska minnet. 

Tisdagstrion: pojkar, grabbar & män

Hos Ugglan & Boken denna vecka är tisdagstemat pojkar, grabbar och män.

Först ut i min trio är ungdomsromanen Pojkarna av Jessica Schiefauer, som handlar om tre flickor som genom att dricka nektarn av en mystisk blomma blir till pojkar i ett helt dygn efteråt. Förvecklingarna och romanen utvecklas utifrån det. Jag tyckte mycket om boken när jag läste 2011, samma år som boken publicerades första gången och även fick Augustpriset det året. Men jag har ännu inte sett filmatiseringen som kom 2016.

Andra boken är Boy: Tales of Childhood av Roald Dahl. Roald Dahl (1916–1990) är mest känd för sina barnböcker, till exempel Kalle och chokladfabriken och Matilda, men han har även skrivit många böcker för vuxna och ett par böcker som är självbiografiska. Den här boken finns även på svenska med titeln Mitt liv som pojk; jag har den på engelska. Den beskriver hans liv från det att han föddes till dess att han slutar skolan och får sitt första jobb. Han har även skrivit en annan självbiografisk bok, Soloflygning (i original: Going Solo) som fortsätter historien och handlar om hans liv från 1938 till 1941, då han var stridspilot. Soloflygning tror jag att jag läste någon gång innan jag började föra läsdagbok (det vill säga före 2003/2004) men jag tror faktiskt inte att jag läst Boy: Tales of Childhood än. Dags att göra det snart! Jag har den i pocket med framsidan/omslaget som visas ovan.

Tredje boken är The Wee Free Men av Terry Pratchett, även utgiven på svenska som Små blå män. Jag läste den på engelska 2008. Tiffanys lillebror kidnappas av den onda fedrottningen och den nioåriga Tiffany tar hjälp av några mystiska små blå män som bara hon kan se och ger sig i väg för att rädda sin bror. Boken utspelas i Discworld/Skivvärlden men är en spin-off-serie om Tiffany Aching (Ledbruten i den svenska översättningen), den första av fem böcker som handlar om henne. I fortsatta böcker växer hon upp och blir tränad till att bli häxa, vilket i mångt och mycket handlar om att tänka praktiskt och stå med båda fötterna på jorden. Hon tillhör tillsammans med de andra häxorna i Discworld mina favoritkaraktärer. Tiffany är ett riktigt bra exempel på en stark kvinnokaraktär i litteraturen. Vilket blir lite lustigt att nämna i just det här inlägget som skulle handla om pojkar och män …

Helt apropå läste jag mycket i min barndom och ungdom som just hade manliga huvudkaraktärer. Så mycket så att jag när jag började skriva själv även valde att skriva om huvudpersoner av det manliga könet. Jag har inte haft svårt att identifiera mig med en huvudkaraktär utifrån kön utan det handlar mer om personlighet och om hur bra författaren porträtterat och gestaltat personen i fråga. Särskilt på åttio- och nittiotalet tenderade fantasy och science fiction att oftast ha pojkar eller män som huvudpersoner. Och i slukaråldern gillade jag att läsa min pappas Bröderna Hardy-böcker och Fem-böcker där jag hellre identifierade mig med pojkflickan George än med den flickaktiga Anne.

Tisdagstrion: sommarläsning

Sista tisdagstrion före semesteruppehållet och temat denna vecka är sommarläsning, fritt tolkat.

Tidigare år blev det sällan så att jag läste efter säsong. På senare år, influerad av Bookstagram och Booktube, samt naturligtvis andra bloggare, har jag läst mer efter säsong. Julmysiga böcker kring jul, somriga böcker på sommaren. Annars har vissa genrer förknippats med vissa säsonger eller helger som till exempel påskekrim vid påsk.

För egen del tror jag att jag numera ser psykologiska thrillers som somrig läsning, liksom fluffiga feelgoodböcker med lättsmält handling och innehåll som något som passar varma sommardagar.

Lyran på Lyrans noblesser hade tidigare klassikersommarutmaningar och idén tilltalade mig även om det inte blev så mycket med klassikerna jag tänkte mig att läsa.

Sällan blir mina TBR-högar lästa utan jag läser mer efter impuls och vad jag känner för, bok för bok. Därför tipsar jag om några somriga böcker jag redan läst.

Mitt första tips är en bilderbok för barn: Hemma hela sommaren av Elin Johansson. En budgetsemester och hög igenkänningsfaktor för både barn och föräldrar. Även jag som varken har barn eller är förälder kunde relatera. Alla har vi ju varit barn någon gång.

Den andra boken är en klassiker som tål att läsas och kanske till och med läsas om och det är Främlingen på Wildfell Hall av Anne Brontë. Den utspelas delvis på sommaren och på något vis gav min storpocketversion av boken en somrig känsla då jag läste den. En välskriven roman av en kvinna som dog alltför ung i tuberkulos.

Även Jane Austens klassiska romaner skulle kunna passa på sommaren då det ofta är utomhusskildringar i hennes böcker.

Mitt tredje tips är Gone Girl av Gillian Flynn, den enda bok jag läst av Flynn. Gone Girl lyssnade jag på som ljudbok på engelska och det passade utmärkt. En manlig och en kvinnlig berättarröst som varvades i de olika kapitlen och med de två olika perspektiven. En välskriven thriller som håller en fast till slutet. Delvis utspelas den också utomhus och på en camping, vilket passar sommartemat.

Jag kunde även ha valt Kvinnan på tåget av Paula Hawkins just för att jag sträckläste den på ett par dagar under en sommar då filmen skulle gå på teve och jag ville ha läst boken innan jag sett filmen ... Kvinnan på tåget är också bra men Gone Girl smäller högre.

Sedan finns ju alla feelgood och andra thrillers eller klassiker, men det får bli i framtida tips och framtida tisdagstrior.

Glad sommar till er alla, speciellt till Helena som håller i Ugglan & Boken och nu tar en månads semester från tisdagstrion!

Tisdagstrion: bokomslag med ansikten på

Tisdag och dags för tisdagstrion igen hos Ugglan & Boken, näst sista före sommaruppehållet. Temat för veckan är bokomslag med ansikten på.

Här är mina tre böcker:

1. Den nya människan av Boel Bermann har jag inte läst än; det är en hyllvärmare som jag inte kommit mig för att läsa av mängd olika anledningar. Men det var ändå den första jag tänkte på när det gällde ansikten på omslaget. Jag gillar barnansiktet och de blåa färgerna som dominerar omslaget.

Den nya människan är först publicerad 2014 och jag köpte den också 2014. Såhär står det på baksidan:

Jag har dödat ett barn.
Det är vad de säger till mig här på polisstationen, i förhörsrummet.
Inombords skriker jag.
- Det var inget barn jag dödade. Det var något helt annat. Kan ni inte se det?

År 2014 föds inga barn längre. Världen är i chock, lamslagen över vad som sker. Efter en tid börjar kvinnorna plötsligt bli gravida igen, men de nya barnen är inte som barn brukade vara. De leker inte, de iakttar i stilla tysthet.
Mot sin vilja blir Rakel involverad när hon råkar döda ett barn. Hon är en av de första som inser att den nya människan är ett hot mot mänsklighetens hela existens.
En brutal incident på arbetsplatsen ställer hennes tillvaro på ända. Rakel flyr, bort från ångest och sviken kärlek. Men i jakten på tröst i tillfälliga förbindelser och berusning händer det som verkligen inte får hända ...

Det är en dystopisk thriller såvitt jag förstår det och inte särskilt tjock. Men ändå, ämnet gör att det tar emot lite.

J

2. Den andra boken är faktiskt en av de få med filmomslag med skådespelare på som jag kan med och till och med tycker är ett riktigt bra omslag. Det är boken The Queen's Gambit av Walter Tevis, som egentligen är en rätt gammal bok, originalet publicerat 1983, men som fått nytt uppsving tack vare Netflix-serien med samma namn och som getts ut på svenska Modernista med originaltiteln fast bokens innehåll är översatt. Jag antar att det kan förvirra vissa som inte gärna vill läsa på engelska och blir osäkra på vilket språk den är utgiven när de ser den i bokhandeln. Författaren Walter Tevis dog förresten redan året efter att hans bok publicerades, 1984 (född 1928).

Jag har inte sett serien, jag har inte Netflix och vi har till och med en gammal klumpig teve från 2002 och inte plattskärm! Det ni! När den går sönder ska vi byta, men den gamla burken vägrar gå sönder, vill väl leka kvalitetsteve och håller år ut och år in!

Hursomhelst, The Queen's Gambit gör schack riktigt spännande och jag tyckte mycket om boken när jag läste den i februari 2021. Och omslaget, det är något suggestivt och intensivt i den där blicken, att huvudpersonen Beth Harmon tittar rakt in i kameran. Det är ett riktigt snyggt omslag.

3.  Den tredje boken jag väljer är Minnet av vatten av Emmi Itäranta. En dystopi som utspelas i norra Skandinavien men med teceremonier i ett land som tagits över av Kina och i en värld där vattnet håller på att ta slut. Huvudpersonen Noria och hennes familj sköter om en hemlig källa. En poetisk och vacker dystopisk skildring som kanske inte är så långt borta från hur det snart skulle kunna bli.

Också en av de få omslag där jag tycker att det funkar med ett ansikte på omslaget. Även här finns det något i blicken och ansiktets blekhet som lockar. Kontrasten däremellan. Samt hur färgerna harmoniserar och så gillar jag ju förstås min favoritfärg blått.

Jag har bara läst en annan bok av Emmi Itäranta och det är The City of Woven Streets (ingen människa på omslaget där), också mycket läsvärd, en stillsam annorlunda dystopi även den som utspelas i samma värld som den förra men de är helt fristående från varandra.

Hoppas för övrigt på fler böcker från Itäranta i framtiden och blir glad då jag nu när jag skriver detta inlägg ser på Emmi Itärantas hemsida att hon är aktuell (2020) med en tredje bok, Kuunpäivän kirjeet (Monday Letters). Vi får hoppas att den översätts till svenska eller engelska snart.

Jag tog med Minnet av vatten i en annan tisdagstrio i september förra året med tema vatten.

Hitta fler ansikten hos Ugglan & Boken.

Tisdagstrion: skolämne i titeln

Tisdag igen och dags för Tisdagstrion som anordnas av Ugglan och Boken. Den här veckan är det skolämnen i titeln som är temat.

Det var verkligen ett klurigt ämne, men jag hittade till slut en skönlitterär trio. Ordet/ämnet historia var det lättaste att hitta. Fast jag klurade vidare och försökte hitta även andra skolämnen i titeln.

Jag har nyligen läst om en gammal barnboksfavorit. Jag hittade den på second hand för fem kronor för några veckor sedan. Det är Agnes Cecilia – en sällsam historia av Maria Gripe. Nora hör steg från någon som går i lägenheten men aldrig syns, en mystisk docka hittar hem till henne och familjens hund börjar bete sig underligt. Inte den bok av Gripe som jag tycker mest om men den är ändå smått nostalgi och riktigt bra tyckte jag även nyss vid omläsning. (Mest gillar jag Skugg-serien om Berta och Carolin, samt Tre trappor upp med hiss.)

Nosebleed Studio reser i den svenska historien är en antologi med svensk manga (japanskinspirerade tecknade serier) från ett gäng svenskar som skapat Nosebleed Studio, en manga-studio liksom man oftast i Japan jobbar i team där den egentliga författaren har assistenter. I det här fallet gör alla medlemmar i studion sina egna projekt. Det blir som korta tecknade noveller som gör avstamp i olika delar av Sveriges historia.

Jag har recenserat boken på min blogg här. Att läsa den här antologin är ett lättsamt sätt att forska i och intressera sig för Sveriges historia. Även ett lättare sätt för de barn som har problem med läsningen eller hellre än tjocka böcker läser en tecknad serie.

En annan bokserie som skulle göra kultur, språk, konst och vetenskap extra rolig för skolungdomarna borde vara The Science of Discworld-serien.

Discworld eller Skivvärlden på svenska är Terry Pratchetts långa, humoristiska bokserie som utspelas just på den nämnda världen. En platt jord, uppburen av fyra elefanter som i sin tur står på en gigantisk sköldpadda som simmar genom universum. Solen kretsar kring jorden. I övrigt är det mycket av parodi och satir på vår värld och våra lustiga fenomen.

The Science of Discworld-serien är en subserie till de vanliga Discworld-böckerna. Den handlar om trollkarlarna vid (det osynliga) universitetet i huvudstaden Ankh-Morpork på Discworld.

Det finns fyra böcker i serien. Den första heter bara TheScience of Discworld, den fjärde har undertiteln Judgement Day.

The Science of Discworld II: The Globe fick jag när en av mina bröder rensade ut sina böcker vid en flytt, och The Science of Discworld III: Darwin’s Watch vet jag inte när jag kom över; jag vet bara att den är köpt på second hand. Så jag saknar bok ett och bok fyra. Även om de är fristående skulle jag vilja läsa dem i ordning, varför jag inte har läst de jag äger än. Att köpa dem glöms liksom bort när det finns så mycket annat - speciellt nytt - som pockar på uppmärksamhet. Köpprioriteringar när det gäller böcker är inte helt lätt.

Kort beskrivs The Globe:

The Globe is a unique book, weaving together a fast-paced Discworld novelette with cutting-edge scientific commentary on the evolution and development of the human mind, culture, language, art, and science. The result – as the wizards grapple with the nature of Good and Evil, and history is rewritten several times over – is a fascinating and brilliantly original view of the world we live in.

Kort beskrivs Darwin’s Watch:

In Darwin’s Watch, Terry Pratchett, Ian Stewart and Jack Cohen weave together a brand new fast-paced Discworld-novelette with cutting-edge scientific commentary. The result is fascinating and highly enetertaining. And tells the story of the evolution of evolution as it has never been told before …

Tisdagstrion: huvudstäder

 

Ugglan och Boken anordnar tisdagstrion varje vecka. Tisdagstrion för denna vecka är huvudstäder. Här kommer mina boktips.

Rivers of London av Ben Aaronovitch är första delen i en serie om kommissarie Peter Grant som utreder övernaturliga brott i Englands huvudstad. I början av boken blir han erbjuden att arbeta inom den magiska sektorn som få om ens någon känner till som inte själv jobbar där. En mordhistoria som involverar ett spöke tar sin början.

Det är en bok inte bara om staden London, utan även om floderna i London, där varje flod äger gudomlig människolik gestalt. Tidigare tänkte jag bara att det fanns en flod i London – Themsen. Efter att ha läst Rivers of London vet jag bättre. Roligt är också att känna igen sig och veta precis hur vissa ställen ser ut. Två gånger har jag på riktigt besökt London hittills. I den här boken gör man ett fiktivt besök.

Jag har del två, Moon over Soho, som jag inte läst än. Det finns ytterligare delar i serien som hittills består av åtta romaner samt en del mellanberättelser, noveller förmodar jag.

Jag har tipsat om denna bok förut, i tisdagstrion om vatten förra året.

Maria Turtschaninoff har skrivit flera bra och mycket läsvärda böcker. En av hennes tidigaste är allåldersboken Underfors, som utspelas i en underjordisk stad med övernaturliga väsen som är belägen under huvudstaden Helsingfors i Finland. Som jag förstår det ska denna urbana fantasyroman ges ut på nytt i häftat format under 2021. Länken ovan är till Adlibris.

Ensam i Paris och andra historier är en novellsamling (två kortromaner och nio noveller) och min första bekantskap med författaren Jojo Moyes. Precis efter att jag läst den novellsamlingen läste jag Sophies historia som knyter an till en av historierna i samlingen. Jag läste dessa två böcker 2018. Sedan dess har det inte blivit något mer av Jojo Moyes – än. Jag har inte själv varit i Paris, även om jag besökt Frankrike vid flertalet tillfällen. Genom novellsamlingen kom jag dit i fantasin.

Som bonus kan jag nämna en annan bok som utspelas just i Paris och det är Regnvakt av Tatiana de Rosnay. En familj ska fira faderns sjuttioårsdag. Ingenting går som de tänkt sig och regnet slutar inte falla, staden fylls av vatten och familjehemligheter flyter upp till ytan.

En bubblare till trion är Babes i Beijing av Rachel DeWoskin, en roman som baseras på författarens eget liv så man kan säga att den är mer eller mindre självbiografisk. Den boken har jag inte läst än, men det är en hyllvärmare som stått länge i hyllan. Tjugoett år gammal kommer Rachel från New York till Beijing för att jobba för ett amerikanskt pr-företag i mitten av 90-talet. Hon blir kvar där i fem år och romanen handlar om hur hon blev inte bara pr-konsult utan också tv-stjärna under dessa år. Jag har boken på svenska, den är ur tryck så länken ovan är till det engelska originalet som jag hittade på Adlibris.