Jag fick förmånen att få Resenären & Banemannen som recensionsexemplar och visningsex på Instagram av Fantasiförlaget och författaren Tommy Gustafsson.
Så här beskrivs bokens innehåll på Adlibris/Bokus:
Livet i den alltför gemytliga staden Bolgat går gamle Graldek på nerverna. Allting förändras när han hittar en nedkyld och medvetslös ung man i ett buskage. Kan Ric, som förlorat minnet, vara Resenären som enligt legenden kan få gudarna att återvända till Nandoria? Vem är i så fall Banemannen som också nämns i profetian? Och hur ska Graldek kunna skydda Ric från honom? Följ med Graldek i jakten på gudarna och Ric i sökandet efter en egen identitet.
Resenären & Banemannen var lite trög till att börja med men sedan tog det fart. När jag väl kom in i den här boken var den riktigt spännande. Den blev till en riktig bladvändare.
Det är en klassisk fantasyroman av traditionellt slag, med många fantasyinslag som hör till denna genre, ”fantasy tropes, som det kallas på engelska. Det gäller både handlingen, som innehåller mycket resande, en klassisk ”fantasy trope” och karaktärerna, där tyvärr kvinnosynen var lite dammig och typisk för fantasy som utspelas i någon slags medeltid. Inte författarens syn på kvinnor, vill jag förtydliga, utan männens syn i boken. Det kan bli lite tröttsamt, att det oftast är så.
Även en av kvinnornas agerande ifrågasatte jag och det kändes inte helt troligt att hon skulle välja att agera som hon gjorde.
Över huvud taget undrade jag lite över vissa personers sätt att agera. Vissa frågor lämnades obesvarade och visst agerande hos huvudpersonen lämnas oförklarat. Vissa personer blir brutala onödigt snabbt i mina ögon (till exempel huvudpersonen i början av boken).
Här finns förutom människor även övernaturliga varelser, gudar och magi – sådant som hör traditionell fantasy till.
Vad gör den här boken annorlunda? Jo, det är svensk fantasy och riktigt välskriven sådan. Det finns inte mycket att klaga på här förutom det jag redan nämnt ovan.
En twist som hände framemot slutet räknade jag ut väldigt tidigt i romanen, men ett par andra kom som överraskningar under läsningen.
Boken känns som ett färdigt kapitel. Ändå var det så pass många frågetecken att det skulle kunna öppna upp för en fortsättning, men det känns samtidigt inte helt troligt då den ändå fungerar som en standalone.
Skulle det komma en fortsättning skulle jag gladeligen läsa den. Jag skulle också gärna läsa annat som Tommy Gustafsson publicerar. Detta var hans debutbok och jag ser fram emot att läsa mer av honom i framtiden.
Sammanfattningsvis: Det är fantasy i traditionell, episk anda. Tänk David Eddings eller Terry Brooks. En riktig bladvändare när man väl kommit in i handlingen. För den som gillar traditionell fantasy är den här för dig.
Stort tack till Fantasiförlaget och debutantförfattaren Tommy Gustafsson för recensionsexemplaret!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar