Nackdelen med att komma på hela dialoger medan man ligger och ska sova är att replikerna försvinner före morgonen och när man äntligen har tid att skriva ned dem är de försvunna.
Sådant bra replikskifte, men vad var det de sade egentligen?
Långsamt kommer de tillbaka till mig, tankarna och idéerna.
I morse mindes jag inte ens att jag hade tänkt ut ett replikskifte. Nu återkom det plötsligt när jag skrev på ett annat stycke.
Tidigare hade jag bara ett annat scenario som det enda ihågkomna, ett scenario som efterföljde replikskiftet nämnt ovan. Nu mindes jag alltså lite mer.
Fast jag har en gnagande misstanke om en briljant idé också, har ingen aning om vad, som försvann när natten kom emellan.
Man borde fatta penna och papper och skriva ned när man kommer på. Inte ligga och memorera och tro att man kommer ihåg till dagen efter. Även om man värdesätter sömnen och är för trött för att öppna ögonen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar