Upptäckarlusten kan bestå i att hitta små detaljer i vardagen, läsa nya böcker och upptäcka helt nya författare, nya genrer, nya äventyr i bokform. Det kan också innebära att läsa på nya ställen eller våga klippa av håret och skaffa sig en ny frisyr, bara för att se hur det blir.
Min upptäckarlust idag bestod av just detta: nervositeten innan håret klipptes av och lättnaden efteråt; nu är jag fri att upptäcka hur sommarvinden blåser och smeker över nacken, hur solstrålar dansar där min hud förr gömts av hår.
Jag sitter på en bänk nere vid ån, där jag suttit flera gånger förut, men aldrig den här dagen, aldrig med den här boken och aldrig nyklippt och med upptäckarlustan, lugnet att sitta kvar och läsa, flera sidor, fast det kommer en gammal dam med hes röst och två promenadkäppar och undrar om hon också får plats på bänken.
Jag makar mig åt sidan och delar bänken med henne. Delar åvyn och svalkan i hettan som skuggan under trädet ger tillsammans med brisen ifrån vattnet.
Innan dess, eller efter; det spelar ingen roll, upptäcker jag hemmavid hur jag kan luta huvudet mot soffan och ta selfies och sedan göra mig själv vackrare (blekare, mer artonhundratalsblek) med filter på Instagram.
Upptäcker finesser där folk vill dölja och förtjusa, förnöja och förljuga. Hittar lögnen i vardagen och i det som faktiskt finns där eller inte finns där, som är där men förstärks eller suddas ut, enbart med en knapptryckning.
Upptäckarlusten i att forma ord, pärlband av ord, solglitter, leka med orden bara för att jag kan.
Flämta i hettan och upptäcka att när värmen klättrar uppåt trettio blir man svettig i handflatorna.
Livet är sådant, fullt av upptäckter i vardagen.
Och vänder du dig om tillräckligt snabbt, bläddrar blad i din skönlitterära bok med mer nyfikenhet än vanligt, kommer du att se skuggan i ögonvrån, skepnaden som inte fanns där innan.
Som kanske inte finns alls.
Men som triggar fantasin, som ger dig glimten i ögonvrån, den du behöver om du ska upptäcka med lusta.
