#sommarlovmedkulturkollo #läsro

Jag får läsro mellan tider av frenetiskt skapande.

När jag målar och skriver som mest, finns inte tid att läsa. Tiden är begränsad, och trots att jag inte har några barn eller någon stor familj att ta hand om, har jag en fästman jag älskar och ett jobb att sköta och hushållssysslor att ägna mig åt – vardagsbestyr, helt enkelt. Och det tar bort en hel del tid, så fritiden är ännu mer begränsad än själva tiden.

Min läsro består av att jag sitter eller ligger, mestadels och under hela uppväxten i sängen och läser, men numera även i soffan, då och då. Dock tycker jag bäst om sängläsandet.

Något annat jag gillar är balkongläsande eller läsande på en filt i gräset. Men det är sommarläsande... 

Annars tillbringar jag gärna tiden med näsan i en bok även när jag pendlar till jobbet under kalla vintermånader. Jag läser gärna både på perrongen, i väntan på tåget och gärna även på lunchen på jobbet.

Om det inte är så att jag är i en period av skapande (skrivande eller målande). Då blir tågtid och pendlingstid och lunchtid även det skrivtid – om det inte bara blir vilotid då jag sitter och blundar; inte på lunchen förstås men på tåget, på vägen till och från jobbet. Vilotid är något jag nästan glömmer bort. Men skapartid kan jag inte få nog av. Och läsro vill jag gärna ha.

Nu är min sommarsemester precis över (den var väldigt tidig i år), så jag får läsa på min fritid (och lunchtid) och det gjorde jag idag. Men någon riktig läsro får jag inte på mina korta lunchraster. 

Läsron infinner sig då jag kryper ihop under en filt (om det är vinter eller bara kallt ändå) och läser i en bra bok, en fysisk bok (ingen e-bok) och läser intensivt och med engagemang så jag glömmer världen omkring mig.

Under de soliga dagarna på min semester satt jag gärna ute och läste och jag har postat bilder på bloggen (och på Instagram) men jag gör det gärna igen, över läsro utomhus.

Det finns inte mycket som ger mig så mycket lugn som natur och speciellt natur om sommaren, en grön gräsmatta eller en susande skog, ett naturens lugn som sveper in även mig i sitt lugn och ger mig läsro.