Två saker som gjorde underverk för mitt skrivande.
Det första: ett kafé.
Jag tycker mycket om att sitta på kafé och skriva. En kopp kaffe eller en kopp cappuccino, en anteckningsbok och en lämplig bläckpenna. Jag har mitt favoritkafé som jag gärna återvänder till, stilfullt och samtidigt enkelt. De har gjort om inredningen, nu är det ännu bättre. Där sitter jag gärna, om inte annat en stund i väntan på tåget, som jag gjorde idag.
Idag kom jag igång ordentligt att skriva och fortsatte sedan på tåget. Det stod ungefär tio minuter på stationen innan det var dags för avgång. Jag passade på att sitta och skriva då också. Fortsatte under hela resan, och var mitt i scenen, i full gång, då det tyvärr var dags att bryta och kliva av tåget. Sedan kom livet emellan, ICA, matlagning, tvätt, sådana saker.
Och med det kommer jag fram till den andra underverkshjälpen: tvätten.
Jag vek tvätt, och medan jag vek snurrade tankarna, jag tänkte på fortsättningen på det jag skrivit och kom på både en omedelbar fortsättning och vad som skulle ske sedan. Löste ett par stora pusselbitar för handlingen i Tusenskönan medan jag vek handdukar och strumpor. Kom till insikt om sådant som jag klurat på länge. Vilken lättnad! Tvättvikning hjälpte mig häromveckan också, då jag inte hade en aning om vad jag skulle skriva till skrivarcirkeln, visste bara att jag ville skriva en dikt. Då kom texten till mig mitt i tvättvikningen. Hurra! Så produktivt kan det vara att vika tvätt. Tips, tips!
Vad funkar med, för dig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar