Sammanfattning av Läs-a-lot sommar 2014

Först vill jag tacka Nelly på Nellons bokblogg och Jenny på Jennys bokstavliga vardag för att de anordnade detta roliga, Läs-a-lot sommar 2014, en vecka där man skulle läsa så mycket som möjligt ur sin TBR-shame, olästa böcker som man skäms över att man ännu inte läst. Den här veckan gav mig en skjuts i rätt riktning, jag läste flera böcker som jag haft länge olästa och som jag nu äntligen läst. Jag njöt också under läsningen, det var roliga och spännande böcker att läsa.

Veckan sträckte sig från lördagen den 5 juli till fredagen den 11 juli. För min del kan man säga att veckan började på söndagen den 6:e, eftersom jag först då hade bestämt mig på riktigt för att vara med.

Jag avslutade tre böcker under läs-a-lot:en.

Det gångna är inte en dröm av Theodor Kallifatides (232 sidor)
Frankenstein av Mary Shelley (271 sidor)
Monsieur Linh och den lilla flickan av Philippe Claudel (144 sidor)

Jag påbörjade två böcker:

Björnar kan inte springa i nedförsbacke av Robert Anwood (läste 50 sidor)
Den stulna romanen av Nawal El Saadawi (läste 95 sidor)

Sammanlagt antal lästa sidor: 792 sidor.

Dag för dag:

Dag 1: 2 sidor.
Dag 2: 150 sidor.
Dag 3: 80+16+21=117 sidor.
Dag 4: 31 sidor.
Dag 5: 74+22=96 sidor.
Dag 6: 150+7=157 sidor.
Dag 7: 144+95 sidor=239 sidor.

Dessutom lyssnade jag på ljudbok, Fyrtornet i Son-Li, dag 2, 3 och 7, vet inte hur lång tid, men några kapitel blev det. Fast det är utom utmaningen.

Bäst läsdag blev fredagen, dag 7, då jag kände att jag verkligen kommit igång med det här att läsa mycket och ganska så snabbt. Tre och en halv bok eller motsvarande på en vecka är ganska så okej. Mitt snitt annars brukar vara en till två böcker i veckan. Om det inte är en väldigt tjock bok, då kan det bli en eller bara en halv bok på en vecka. Ibland läser jag dock ut en bok på en dag, som jag gjorde i fallet med Philippe Claudels bok, den plus ganska mycket i El Saadawis bok gick på en dag.

Ändå är jag långt ifrån de rekord jag har, till exempel när jag läste Litteraturvetenskap och snabbläste Brott och Straff av Dostojevskij på en dag eller gjorde detsamma med Emma av Jane Austen, också på en dag.

Ibland är läsivern stor som till exempel när jag ganska så nyligen, tidigare i år, sträckläste Divergent av Veronica Roth, också på en dag. Har man gott om lästid är det inga problem att läsa en bok på en dag; jag kan läsa snabbt och ännu snabbare om jag måste (som högskolestudierna lärt mig). Även om jag nöjesläser kan det som sagt gå riktigt snabbt, om jag väl kommer in i ett flyt och texten är sådan att den inte hindrar läsningen. 


Sammanfattningsvis kan jag säga att det här var en riktigt kul utmaning. Även om jag inte utmanade mig själv helt och fullt, gjorde jag mitt bästa under omständigheterna (jobb, fotbolls-VM, andra distraktioner och omständigheter).

Samt att jag verkligen kom igång med min skämshög och tänker fortsätta att läsa böcker som jag fått från nära och kära, familj och vänner och som stått alltför länge i bokhyllan. Dock inte i samma tempo - om jag inte verkligen vill. Det gav mig en skjuts i rätt riktning i alla fall, som sagt.

Och jag är gärna med på andra läs-a-lot i framtiden. Nu tog jag dagen som den kom, men är jag med på någon annan tävling i framtiden, kanske jag ställer upp mål i förväg och utmanar mig själv på riktigt, kanske bestämmer i förväg vilka böcker jag ska läsa också.

Så säg gärna till mig om ni ska anordna en läs-a-lot! Jag är gärna med och tävlar!

Skämshög av oavslutat och obearbetat

Precis som jag börjat hand om skämshögen vad gäller min läsning och min bokhylla, känner jag att det är dags att ta tag i skämshögen vad gäller mitt skrivande.

Vad består då den skämshögen av? Påbörjade men oavslutade projekt med potential. Bilderböcker jag skrivit, kapitelböcker, ungdomsböcker, romaner... Varför är det så lätt att påbörja och så svårt att avsluta?

Skämshögen gäller inte bara det oavslutade utan också det obearbetade. Jag har ett bilderboksmanus med god potential, som inte bara fick ett standardrefuseringsbrev utan ett längre mejl som svar, där förläggaren rådde mig att bearbeta manuset och att det sedan, efter bearbetning, kanske skulle passa för utgivning.

Jag fastnade på det där att jag gärna skulle ha illustrationer till texten, och såg det som ett oöverstigligt hinder/projekt, istället för att ge mig på texten.

Nu ikväll har jag börjat på textbearbetning. Manuset skickades in till förlag 2010, och nu är det fyra år senare, så det är hög tid att ta tag i den där första boken i min skämshög.

Det är en kort historia på bara några få sidor, men rytmen är viktig och ordvalen är viktiga. Ju kortare text, desto mer kan man fila på varje ord. Och det var rytmen som felade, men jag vet inte riktigt var de tyckte att den var rätt. Kanske skulle det hjälpa att läsa texten högt.

Det känns lite som att jag gärna glider fram, men där och när det blir motstånd, är det lättare att ge upp än att kämpa, även om jag är en kämpare, är det lättare att lägga texten åt sidan och säga åt sig själv att man inte är bra nog.

Det är svårigheten; man kan alltid bli bättre. Man kan alltid utvecklas, och det finns alltid de som är bättre, hur mycket man än försöker. Men viktigast är väl att inte ge upp.

Läs-a-lot dag 4 och 5

Det blir mindre läst när jag jobbar. Särskilt när jag också tittat en del på fotbolls-VM på kvällarna. Men jag har lyckats läsa några sidor om dagen i alla fall. Dag 4, det vill säga. 7/8 läste jag bara i Frankenstein. I går läste jag lite i båda mina böcker som jag läser parallellt, mest för att Björnar kan inte springa i nedförsbacke inte är en bok att sträckläsa.

Statistiken:
Dag 4: 31 sidor.
Dag 5: 74+22=96 sidor.

Sammanlagt antal sidor hittills: 396.
Snitt per dag: 79 sidor.

Här måste tilläggas att min första dag, dag 1 i lördags drar ned snittet rejält på grund av att jag bara läste två sidor då.

Bara för att siffror är kul, här är hela listan:

Dag 1: 2 sidor.
Dag 2: 150 sidor.
Dag 3: 80+16+21=117 sidor.
Dag 4: 31 sidor.
Dag 5: 74+22=96 sidor.

Vi får se hur det blir under dag 6 och 7. Hur som helst är jag tacksam över att jag till slut bestämde mig för att vara med trots att större delen av dag 1 redan gått. Jag skulle inte ha börjat läsa dessa skämsböcker annars, och det är böcker som jag verkligen vill läsa. Det här blir en skjuts, tror jag, i rätt riktning, till att börja läsa fler av mina olästa böcker, även om jag kanske inte läser så mycket mer än vad jag gör annars (jag för inte statistik i vanliga fall). Jag har många läsäventyr att se fram emot!

En klump lera till mitt eget monster - läs-a-lot dag 1, 2, 3

Det är roligt det här, även om jag är med i Läs-a-loten utom tävlan. Roligt att läsa förstås, fast jag läser nog inte så mycket mer än vad jag gör annars, eftersom jag kom in i en riktigt bra läsperiod redan i mars, då jag var med på läsmaraton, och sedan dess har det bara rullat på med massor av tid och tillfällen för läsning, små stunder, längre stunder. Dessutom har jag upptäckt hur roligt det är med ljudböcker, så många sådana har det blivit under det här året.

Under Läs-a-loten har jag fortsatt att lyssna på den ljudbok jag påbörjade innan, nämligen Fyrtornet i Son-Li av Martin Widmark. Den boken är inte en del av Läs-a-loten, ingen ljudbok är det, eftersom ljudböckerna läses utöver, mer för att jag ska vila ögonen från datortid och läsning och få en stunds vila lite nu och då; de är inga böcker jag skäms över att jag inte läst än.

Läs-a-loten då? Lite snabb statistik över sidantal och bok följer här.

Dag 1: 2 sidor i Det gångna är inte en dröm av Theodor Kallifatides
Dag 2: 150 sidor i boken av Kallifatides + ljudbok (vet inte hur länge dock, men någon timme blev det i alla fall)
Dag 3: 80 sidor i Kallifatides bok som jag därmed läste ut + 16 sidor i Frankenstein av Mary Shelley, samt 21 sidor i Björnar kan inte springa i nedförsbacke av Robert Anwood. Sammanlagt 117 sidor. Plus lite ljudbok.

I dag, dag 4, har jag ännu inte hunnit läsa något. Det får bli nu i kväll och jag uppdaterar framöver hur det gått.

Några ord om böckerna. Frankenstein av Mary Shelley har jag läst förut, minst två gånger. Först helt frivilligt någon gång, eller om det var i skolan på gymnasiet, och sedan ännu en gång då jag läste Litteraturvetenskap på högskolan. Men just det här exemplaret har jag inte läst förut.

Jag fick nämligen boken i julklapp 2013 av en av mina kära bröder. En speciell utgåva till vilken det medföljde ett stycke lera (inplastat) så att man själv kan göra ett monster. Och jag tycker att jag redan borde ha läst boken - och gjort ett monster! - men nu har det gått ett halvår och jag har ännu inte läst eller monsterskapat. Så nu är det dags!

Som det står på baksidan av boken:

"I denna nyutgåva tar vi fasta på leran som symbol och material. Vi låter dig som läsare bli en Frankenstein. Genom att ge dig en bit lera att forma, blir du skaparen av ditt eget monster."

Kul, inte sant!
Och Frankenstein är en klassiker, väl värd en omläsning!

Björnar kan inte springa i nedförsbacke har undertiteln Och 200 andra tvivelaktiga påståenden. Det är en humorbok om underhållande fakta, falska och sanna påståenden och missuppfattningar. Alltså inte en bok att sträckläsa utan snarare läsa ur lite då och då och som underhållning, kanske tillsammans med vänner. Därför valde jag att även läsa Frankenstein just nu, så får vi se om jag hinner läsa ut den ena eller den andra boken och kanske börja på en ny under Läs-a-loten. Jag tar det lite som det kommer.

Björnar kan inte springa i nedförsbacke fick jag av min fästman för ett bra tag sedan, ett par år sedan tror jag, och har ännu inte läst, så nu är det definitivt dags.

Läs-a-lot sommar 2014 och skämsböcker

Efter mycket velande hit och dit bestämde jag mig i sista stund för att ändå vara med på läsutmaningen. Nelly på Nellons bokblogg och Jenny på Jennys bokstavliga vardag anordnar något som de kallar Läs-a-lot sommaren 2014. Det är en läsutmaning som pågår från den 5 till den 11 juli och som går ut på att läsa så mycket som möjligt under dessa sju dagar. Egentligen pågår en tävling också men eftersom jag var så sen med att anmäla mig deltar jag utom tävlan; för tävlingen skulle man ha anmält sig senast i torsdags (3/7) kl. 18.00.

Temat för utmaningen är "skämshögen", TBR-shame. De böcker man har hemma i bokhyllan - olästa - och som man skäms för att man ännu inte läst.

Jag måste tyvärr erkänna att jag har massor av sådana böcker. Eftersom böcker är en färskvara passar jag på att köpa mycket när det kommer ut i bokhandeln, innan böckerna försvinner från affärerna igen. På samma vis önskar jag mig böcker i julklapp och födelsedagspresent. Många böcker har jag fått och köpt genom åren. Därför, efter allt mitt velande, valde jag att ändå vara med i Läs-a-loten. Jag ska läsa "presentböcker", det vill säga böcker jag fått i present men ännu inte läst, bara för att de blivit stående, inte för att jag egentligen inte vill läsa dem - absolut inte. Många gånger önskar jag mig just böcker som jag vill läsa, andra gånger får jag överraskningsböcker - sådant jag inte önskat mig men ändå tacksamt tar emot. Det är ju så roligt med böcker! Och jag läser gärna även sådant som är utanför min bekvämlighetszon.

För den här Läs-a-loten har jag valt att ta böcker uppskrivna i en anteckningsbok där jag samlat böcker jag fått av nära och kära, och stryker böckerna allteftersom jag läser dem. En del böcker jag får läser jag på en gång, men mycket blir tyvärr stående. Samma sak gäller böcker jag köper själv.

Eftersom det finns så himla mycket att läsa har jag alltid suktat efter sådant jag inte har än - och följaktligen har jag lånat mycket på biblioteket också. Många år och gånger har det blivit så att jag läst låneböcker före egenägda böcker. I år går jag verkligen in för att ändra på den saken. Bara läsa låneböcker som jag lånat för att det är sådant jag inte vill lägga pengar på att köpa - som grafiska romaner/seriealbum som jag gärna läser men inte alltid vill eller kan lägga pengar på (ekonomin är begränsad), eller barnböcker (speciellt bilderböcker) som jag heller inte vill köpa för att det många gånger är lite bok för mycket pengar.

Första dagen i Läs-a-loten gick mest åt till velande av om jag skulle vara med eller inte. Jag har jobb och skrivande och annat som konkurrerar med lästiden, fotbolls-VM till exempel som jag ändå vill ägna lite tid åt (även om jag inte följt det så mycket) vill jag gärna se semifinaler och finalen.

Nåja, alltså gick dag 1 i Läs-a-loten, den 5 juli mest åt till annat, det blev umgänge med släkt - mycket trevligt för övrigt. Därför hann jag bara välja bok på kvällen och läsa två sidor.

I dag, söndag, dag 2, har det blivit betydligt mer läst. Jag valde att börja med "Det gångna är inte en dröm" av Theodor Kallifatides, en bok jag fick i julklapp av min fästman julen 2010 och ännu inte läst - skäms på mig.

Det är trivsam läsning, och avslappnande bekvämt att läsa på svenska nu när jag läst så mycket på engelska på sistone.

Således har jag läst närmare 150 sidor i dag och det kanske blir ett par sidor till innan dagen är slut.

Kaféer är räddningen

Borde jag inte ha lärt mig nu? Så många gånger som det hänt. Jag har inte räknat men jag vet att det är fler än en gång, fler än två, fler än tre och snarare många. När jag fastnar i mitt skrivande hjälper det att gå till ett trevligt, mysigt kafé och sätta sig ned, helt allena, med en kopp cappucino och en anteckningsbok. Skriva och fundera, fundera i skrivandet, medan jag skriver.

I eftermiddag gjorde jag så. Jag gick till ett lokalt kafé, beställde en kopp cappuccino, tog även ett glas med vatten och satte mig vid ett bord med anteckningsbok och penna. Först skrev jag dagens skrivpuffövning - det blev en kort liten dikt, en dålig dikt, inte mycket att ha men bättre än ingenting - ett sätt att komma igång, börja plita ord på papper.

Sedan skrev jag något av nyckeln:

"För att komma igång med skrivandet igen krävs formulerade mål och delmål."

Det blev min utgångspunkt.

Utifrån det skrev jag tretton handskrivna A5-sidor fulla med funderingar och resonerande kring romanprojektet Jade och hur jag ska komma vidare med det.

I korthet kom jag fram till att jag ska använda mig av synopsismetoden. Spalta upp allt det jag vet redan och formulera svar på det jag ännu inte vet och frågorna jag ställer mig. Skriva en kronologisk synopsis över romanen. Jag kom på precis vad det var som felade, varför jag inte kom vidare med romanprojektet, och insåg att jag måste göra en stor förändring i plotten. Därför behövs synopsisen skrivas om och även det jag hittills skrivit på andra utkastet behöver också gås igenom och ändras på.

Men först ska jag alltså formulera saker i synopsis. Klargöra vad som händer i kapitel för kapitel. Först i större sjok, sedan mer i detalj. Jag ska gå från stort till smått, från makro till mikro. Till sist ska jag ha en scen- och kapitelsynopsis som lite undan för undan sedan övergår i att bli själva boken. Det blir ett dynamiskt dokument, med andra ord.

För jag ställde mig de där svåra men ack så viktiga frågorna: vad är det som gör att jag fastnar? Varför fastnar jag här och här och där och där?

Frågor som jag sedan försökte besvara och bena ut. Mycket mer klar på vad jag skulle göra och med en ny plan, kunde jag resa mig och gå från kaféet. Då hade jag också bestämt en ny deadline för projektet. Eftersom jag redan är långt bort från min förra deadline och inte kunde hålla den.

Ny deadline, nya delmål. Det känns verkligen optimistiskt. Nu är det bara att kavla upp ärmarna och börja jobba på riktigt. Kaféer är räddningen.

Läsrapport juni 2014

Juni blev en mycket bra läsmånad. På fotot saknas Angie Sages Sökandetsom jag redan lämnat tillbaka till biblioteket. Min MP3-spelare får representera ljudböckerna jag lyssnade på under månaden.

Som vanligt kan jag inte hålla mig enbart till en planering, läsandet måste få vara lustfyllt också. Därför blev det inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag ville inte pressa mig själv och läsa utan lust, därför tog det längre tid med junis Läs ett år-månadsbok än tänkt, och jag hann inte med att läsa ut Centuries of Juneunder juni, utan avslutade läsningen av den boken den första juli istället. Tanken fanns också att hinna läsa City of Glassav Cassandra Clare och Grave Surprise av Charlaine Harris under juni också, men det hanns inte alls med. Jag läste en och en halv sida i Grave Surprise och tolv sidor i City of Glass. Dessa båda böcker får jag fortsätta med nu i juli, men Centuries of June hann jag nästan med i juni. Jag läste 270 sidor lite drygt under juni och avslutade läsningen, det var 342 sidor sammanlagt, den första juli.

1. Angie Sage: Septimus Heap – Bok Fyra: Sökandet
2. Neil Gaiman: The Ocean at the End of the Lane
3. Brian K. Vaughan & Fiona Staples: Saga, volume 1 (serieroman)
4. Brian K. Vaughan & Fiona Staples: Saga, volume 2 (serieroman)
5. Brian K. Vaughan & Fiona Staples: Saga, volume 3 (serieroman)
6. Jan Stenmark: Skratta åt räkor (seriebok?)
7. Melissa Marr & Kelly Armstrong: Enthralled
8. Lotta Olivecrona: Vren: De glömda rummen
9. Lotta Olivecrona: Vren: Tornens hemlighet
10. Eva Bergström & Annika Samuelsson: Snurran jobbar (pixibok/bilderbok)
11. Lene Kaaberbol: Vildhäxa: Fiendeblod
12. Catharina Ingelman-Sundberg: Vikingasilver (ljudbok)
13. Matilda Ruta: Tummelisa eller Den andra vildmarken (serieroman)
14. Martin Widmark: Den dansande djävulen (ljudbok)

Bästa boken:

The Ocean at the End of the Lane av Neil Gaiman.

Neil Gaiman när han är som bäst! Synd att den här boken (som är en vuxenbok) marknadsförs som barn/ungdomsbok i Sverige i svenska översättningen - det är många som går miste om läsningen på det viset. Äntligen har jag läst boken som jag haft så länge stående i bokhyllan. Nu efteråt känns det som om jag har sugit länge på en mycket smakrik karamell. Den var värd att vänta lite med, läsningen var underbar och somrig, jag satt ute en del och läste på en solig gräsmatta. Boken hade många bottnar och djup och jag älskade självklarheten i den mörka, jordbundna magin.

Månadens överraskning:

Vren: De glömde rummen av Lotta Olivecrona.

Jag visar upp den inbundna boken men jag lånade faktiskt den här boken som ljudbok på biblioteket och läste. Första gången jag gjort så fast jag har den fysiska boken hemma. Först efter att jag lyssnat på boken upptäckte jag att det var första delen i en trilogi och lånade de två efterföljande böckerna på biblioteket också, tyvärr fanns de inte som ljudböcker utan det blev vanliga böcker. Jag läste även tvåan under juni. Tredje och sista boken planerar jag att läsa i juli. Jag rekommenderar trilogin till alla som gillar fantasy och SF. Det är en science fiction, förlaget vill kalla den science fantasy, men författaren tycker att det är en ren SF. Läs och bedöm själva. Det är en stark kvinnlig karaktär i huvudrollen och målgruppen är tonåringar i första hand men även äldre kan få ut något av läsningen. Jag tyckte som sagt att de var riktigt läsvärda, bok ett och två som jag läst hittills. Olivecrona skapar en övertygande och intressant värld.

Sämsta boken:

Vikingasilverav Catharina Ingelman-Sundberg.

Vissa böcker håller inte som ljudböcker, detta är en sådan. Språket är för klichéaktigt. Hon svänger sig med ålderdomliga ord, visst och det är helt i sin ordning, skulle vara riktigt bra om hon inte återanvänder samma ord om och om igen och använder orden ihop med slitna klyschor. Kärlekshistorien blir för banal och allting sägs rakt ut. Man brukar råda författare ”show, don't tell”. Ingelman-Sundberg hör med den här boken till ”tell”-författarna. Inget lämnas åt läsaren att räkna ut själv. Det blir en banal harlequinromans med vikingatiden som kuliss. Det räcker inte att den kvinnliga huvudpersonen är stark och vågar gå sin egen väg. Tror att det här var en av Ingelman-Sundbergs första böcker och jag tror (tack och lov) att hon har utvecklats som författare sedan dess. Språket, klichéerna, de slitna uttrycken, banaliteterna, det lite stolpiga sättet i dialogerna, allt avslöjades i och med att boken lästes högt. Det räckte inte med en bra uppläsare, vissa böcker är menade att läsa själv. Då är man mer förlåtande som läsare/lyssnare och kan skumma de dåliga partierna.