Flytet fortsätter

Nu har jag renskrivit både dagens och gårdagens ordskörd. Det renskrivna från i går, med lite redigering i själva renskrivandet landade på 404 ord. Närmare en sida alltså. Det är bättre än ingenting.

I dag skrev jag lite grand under morgonen, fast det jag skrev då var på novellen till torsdagens skrivarcirkel, ord som jag inte renskrivit än och som blev lite sökande.

På eftermiddagen däremot, när jag då satt på tåget, flödade orden. Jag skrev på ML, tredje boken i trilogin, skrev det som i renskrift har blivit 1158 ord, tre sidor.

Därmed har ML kommit över den magiska första 20k-gränsen! 20357 ord är manuset på just nu.

Under kvällen har jag suttit och funderat ut saker kring plot och bikaraktärer, gjort mindmaps. Kommit på en del avgörande saker... Genom att skriva för hand, göra mindmaps, känner jag efter i magen samtidigt och känner att det är helt rätt, det jag hittar på. Pusselbitar som faller på plats. Det är en härlig känsla. Flytet fortsätter. I morgon ska jag skriva vidare.

Läsandet lockar när skrivandet stannar...

Har fastnat lite grand i skrivandet av ML och inte riktigt tagit mig ur det. Jag skrev ingenting på tåget i morse, var trött och vilade bara. På vägen hem blev det några rader skrivna, lite tafatt sådär. Kom inte igång riktigt. Jag har inte renskrivit det skrivna än. Jag behöver nog fundera lite. Det och så behöver jag lite input. Är himla sugen på att läsa... Kanske blir lockelsen större när det går trögare med skrivandet. Kommit igång igen med läsandet av "Pretty Monsters" av Kelly Link som legat lite nere. Det är en novellsamling så en novell då och då för att suga på karamellen lite längre, fungerar utmärkt. Hoppas på bättre skrivdag i morgon. Då ska jag om inte annat ägna mig åt att skriva den novell som hör till skrivarcirkelns uppgift denna vecka... en novell som lite löst finns i tankarna, och som kan bli något bra bara jag får ändan ur. Jag hoppas på det... det och lite skrivande på ML.

Och igen - fast första gången

Fick ett refuseringsbrev via mail i dag på BRAK. En standardrefusering innefattande orden "trevligt manuskript". Får väl ta åt mig av det lilla och låtsas att det är positiv kritik istället för som det nog antagligen faktiskt är, en standardrefuseringsmailfras. Det är första förlaget jag skickat BRAK till och första refuseringen, så nog ska det bli fler. Nu måste jag se till att skicka manuset till några fler den här gången. För det tar ändå sin tid att få svar. Skickade iväg BRAK 18 maj och fick svar i dag, så det är som det är - lång väntetid. Dags att skriva ut och skicka någon annanstans.

Datorskriv blir mindre skriv

Det går sämre att skriva "första hands"-utkast vid datorn. Det är som att bara för att bokstäverna och orden står i raka led och ser ut som i en bok, ställer jag högre krav på innehållet och låser mig när jag ser hur "crappy" det blir, dåligt formulerat... Men det är ju just det, det är ett första utkast, det ska vara dåligt... Det är stadiet där allting bara ska ner på papper för att sedan kunna redigeras med detaljer som ska läggas till osv., men det hjälps inte... Datorskriv, om det inte är på tid eller NaNoWriMo, gör att den inre kritikern får övertaget. Sedan är det också en "skriva lite mindre"-dag eftersom gårdagen och speciellt fredagen blev så produktiv. Jag ger mig för i dag med 508 ord. Allting är bättre än inget och framåt går det i alla fall. Nu behöver jag fundera lite också, för jag vet inte riktigt vad som ska hända, har ännu en situation att lösa och måste först hitta alternativ att välja bland innan jag kan välja ett och skriva vidare i den scen jag just befinner mig.

Blockets lockelse

Vid datorn hade jag härdsmälta i går. Men så snart jag gick ifrån datorn, satte mig med penna vid blocket, då flödade orden utan problem från det att jag satte pennan mot papperet. På en gång jag gått ifrån. Är inte det lustigt? Blockeringen kommer sig av att jag sitter vid datorn där det finns distraktioner. Så snart det är bara jag och blocket, har jag inga problem med skrivblockeringar. Inte i går i varje fall. Nu under söndagmorgonen har jag renskrivit gårdagens ordskörd. Det blev 1491 ord.

Kanske har det att göra med att blocket är olinjerat, A5, och att jag gör det man kanske inte ska, bara för att jag är vänsterhänt; jag vänder det uppochner. Det har spiral längst upp, på högkant men då det krockar med min vänsterhand när jag skriver, föredrar jag att vända blocket uppochner. Det ligger ett slags frihet i att kunna skriva i ojämna rader. Ful handstil, väldigt slarvig, inte alls den där skolvackra man blev tvungen att dra till med en gång i tiden då man ändå fick tillbaka texten med kommentaren "Stilen, Jenny?" och blev tvungen att snygga till den och skärpa sig ytterligare tills nästa gång man skrev. Nej, det här är ett kladdblock, ett stenografiblock för övrigt, köpt i Provence. Det blir inte många rader på varje sida och de är sneda, raderna, vinda och kluddiga och alldeles underbara just därför. Ändå renskriver jag på en gång, för det ligger en tillfredsställelse i det också. Att få se sina ord i räta, raka linjer på en skärm, välordnat och så småningom (efter redigering) också välformulerat.

Nu är det dags att börja skriva på dagens ordskörd. Frågan är om jag ska försöka vid datorn först eller om jag ska gå och sätta mig med blocket. Inspirationen ligger nära intill och ordflödet finns nära det också. Jag tror att just nu går det bra, oavsett var jag sätter mig. Ska prova vid datorn först.

Tillfällig härdsmälta

Kanske är det för att jag skrev så mycket i går som jag har lite härdsmälta i dag. Jag skrev några rader tidigare i dag, utomhus, som jag renskrivit. Men det är inte mer än ett kort stycke, 104 ord. Jag har fastnat. Dumt nog gjorde jag i går inte som jag fått rekommenderat... att man ska sluta mtt i, när man vet vad som ska komma och hur man ska fortsätta. Jag tömde mig på allt jag hade, och sedan tog det stopp. Nu inser jag att jag slutade på ett ställe i går där jag faktiskt inte vet hur jag ska fortsätta. Jag ska lösa en knivig situation och det är inte det lättaste. Så låser jag mig, vet inte hur jag ska komma vidare...

När jag hamnar i ett vägval, där jag måste fatta ett beslut. Det är sååå lätt att nu gå tillbaka och börja redigera, till exempel i det jag skrev i går. Nio sidor tar en stund att redigera... Men jag ska inte fastna i den fällan.

Kanske om jag börjar redigera bara för att få det att lossna framåt? Eller är det bara en dum ursäkt för att faktiskt göra det som är lättare, att sitta och pilla i det redan skrivna, redigera. Så himla mycket lättare - åtminstone när man har beslut att ta och inte vet riktigt vad som ska hända, och har lite tomt inombords. Inga bilder inom mig som visar på vad som faktiskt händer.

Kanske är det bäst att gå ifrån datorn, för här sitter jag bara och surfar och skriver blogginlägg efter blogginlägg eller läser andras bloggar, eller räknar efter hur många böcker jag läst hittills i år (36). Nej, nu ska jag dricka lite iste och skriva för hand istället för vid datorn blir det bara distraktioner och idétorka.

Klassikersommar?

För ett tag sedan hakade jag på Lyrans Noblessers Klassikersommar. En läsutmaning där man ska läsa klassiker under sommaren 2012. Hittills har det inte blivit några klassiker lästa för mig, trots att jag har ett antal klassiker i hyllorna här hemma. Nu har jag i alla fall plockat fram en klassiker ur bokhyllan och börjat läsa, men jag lär inte hinna läsa klart den i dag, det vill säga under juni, så det får bli en juli månads bok, kanske... För nu i kväll vill jag skriva lite på trilogin (på del ML) samt se på senaste avsnittet av Game of Thrones på Canal+ Series kl. 23-00. Klassikern jag läst några rader på heter "Bonjour tristesse" och är skriven av Francoise Sagan.