Har ni Instagram eller Facebook? Vilket fördrar ni? Eller har ni något annat?
Jag har de flesta sociala medier, men jag är inte aktiv på dem alla.
Mest aktiv är jag på Facebook, följt av Instagram. Twitter använder jag, men mest för att länka till inlägg på ovannämnda.
Jag har konton på:
Facebook - där har jag ett privat konto, en sida för mitt författarskap, en sida för mitt konstnärsskap, samt en sida för mitt företag.
Twitter - där har jag ett konto.
Instagram - där har jag tre konton: ett som mig själv, ett enbart för bullet journaling, och ett för mitt konstnärsskap.
Sedan finns jag även på Pinterest, Flickr, Snapchat, Periscope, Google+ (inklusive youtube), och säkert några fler ställen också som jag inte kommer på i hastigheten, men där är jag inte aktiv, förutom att jag ibland söker efter bildinspiration på Pinterest.
Facebook använder jag mest för att diskutera och vara aktiv i grupper där det finns människor som har samma intressen: böcker, läsning, bullet journaling, målande och tecknande, pyssel, art journaling, och liknande.
Instagram används ungefär för samma sak, fast med mindre text. Hitta, få och ge inspiration.
Vad jag inte gillar på dessa sidor, speciellt Facebook och Instagram, är det stök som blir och svårigheten att se kronologiskt (vilket blev värre med Instagrams senaste uppdateringar). Att man på Facebook måste gå in på ett visst ställe för att över huvud taget kunna se "Senaste", när det borde vara "default"-läget.
Allt hamnar huller om buller (både på Instagram och på Facebook) och det är svårt att både se och bli sedd i det utbud som finns, samt att det blir mer och mer avsmalnat. Trycker man på något som man "gillar", ser man genast mer av samma sak eller från samma person, andra personer och andra intressen negligeras.
Så jag är kluven till sociala medier. Speciellt som att de slukar så förskräckligt mycket tid. Som jag egentligen hellre tillbringar med en god bok, eller med att vara kreativt skapande. Ändå fastnar man där, gång på gång, vid den virtuella snuttefilten, som dessutom snuttifierar samhället, sinnet och allt däremellan.
Visst finns det positiva bitar också. Jag har fått bekanta över hela världen som jag inte skulle ha fått utan sociala medier, och mycket inspiration och lästips, som jag inte skulle ha fått annars. Så inget ont som inte har något gott med sig.
Får fundera vidare på vad jag egentligen föredrar. Instagram fixerar så vid yta, i och med att det är bilder, och fokuserar så på antalet gilla och antalet följare. Twitter är förskräckligt begränsat och jag har svårt att bli vän med det. Facebook bidrar ju till möjlighet för längre diskussioner och inlägg och mer nyansering. Men jag är ändå kluven.
Det är som med samhället i stort, vissa blir blinda för ytan även där, ser bara ytan, blir avundsjuka, svartsjuka, får habegär, men samtidigt är det fint med nätverk där man kan kommunicera över gränserna, där det fysiska inte begränsar.
Så länge man är medveten om att det blir lättare för missförstånd, att det är lättare att gömma sig bakom det skrivna ordet, att man har en fördel om man är bättre på att uttrycka sig skriftligen, samt att det fortfarande är oklart vad alla elektroniska vågor och skärmar gör med våra hjärnor, ögon - ja, sinnen och kroppar över huvud taget.
Som i allt annat krävs balans, och det är inte alltid folk klarar av att hitta balans i något som kan bli så beroendeframkallande och så ytligt, med sådan lätthet att gömma sig, säga ogenomtänka saker och misstolka varandra.
Därför är det bra att sådana här frågor lyfts upp. Med tanke på allt näthat som florerar och alla påhopp och dylikt, vore det kanske på plats att införa sociala medier på schemat i skolan, både hos barn och på vuxenskolor.
Medvetenhet och upplysning är nog det som behövs för att det ska bli bättre plattformar. Sedan kan man diskutera reklam, hur mycket och varför ägarna av Facebook och Instagram ska påverka användarna så mycket och i sin egen profitbegärliga riktning, men det är en annan sak.
Jag lämnar ämnet nu, medan inlägget inte är för långt, men ändå inte för snuttifierat.
