Inskick med nytt manus

Tre förlag har jag skickat till idag. Två via e-post, ett via snigelpost. De har fått mitt nyskrivna barnboksmanus PG. Jag håller tummarna; vi får se hur det går.

Tips om hur man skriver en spänningsroman

Jag hittade en sida med tips om hur man skriver en spänningsroman i tio steg. Det var tips som funkar som tips om skrivande över huvud taget. Tio väldigt bra tips.

Särskilt mycket fäste jag mig vid punkt fem. Jag citerar:

5. Skriv från början till slut. Hoppa inte fram och tillbaka och skriv det du tycker verkar roligast. Risken är ett du sitter med en pussel av textstycken som du sedan inte får ihop. Skriv ett kapitel i taget, så gott du kan just då. Redigering och bearbetning finns det tid till sedan.

Det där är något jag måste ta fasta vid, jag som fragmentskriver så mycket. Nu på sistone har jag skrivit ett par noveller där jag faktiskt skrev just från början till slut, och senast just idag skrev jag ett första utkast till en barnbok som jag också skrev från början till slut. Det känns SÅ mycket mer tillfredsställande att jobba på det viset. Samt att jag faktiskt får resultat då också, något jag inte får om jag fragmentskriver.

Dessutom är det just det om jag har mest problem med just nu i mina stora projekt. Alla dessa hål. Tänker jag tillbaka är det största felet jag gjort. Det blir en väldig massa ställen jag skriver "[INKLIPP]" på, ställen som jag aldrig får till, ställen jag drar mig för att skriva. Där jag just ska fylla i med dessa inklipp...

Punkt 6 gick ut på att sätta upp mål och delmål och hålla sig till dem. Ett riktigt bra råd, något som jag också har svårt för att göra. Kraven och målen blir gärna för höga, och då blir jag handlingsförlamad och så går det inget bra alls istället.

Punkt sju var också en av mina favoriter och handlade om att ta vara på tiden. Det är också något jag verkligen har svårighet för. Prokrastinering alldeles för ofta och för mycket, speciellt om jag skriver på dator. Därför är min tågtid så värdefull. Jag pendlar varje dag och har 2x30 minuter på mig att skriva eller läsa utan större distraktioner än mina medpassagerare och ibland någon konduktör. På grund av denna min många gånger dåliga disciplin hoppar jag gärna mellan att skriva på dator och för hand, för att förhindra att jag slutar skriva och gör annat onödigt istället.

Nu ska jag ägna mig åt lite tevekväll, apropå distraktioner, så till sist vill jag bara säga, surfa gärna iväg och läs hela listan. Tipsen är bra!

Förgyllnad

Min namnsdag den sjätte oktober (Jenny), förgylldes av uppvaktning från min sambo - tack, älskling!

Mer på låtsas och med en glimt i ögat kan man säga att dagen också förgylldes av något annat, nämligen av två stycken refuseringsbrev. DF blev refuserad, återigen, denna gång av två förlag, ett per vanlig post och ett per e-post. Det kändes lite nedstämmande...

Bara ett förlag till som jag väntar svar på angående DF. Om det också blir ett "nej tack" så måste jag se över formen för barnboken eftersom den just nu är skriven i haikuform, något som kanske inte tilltalar alla riktigt...

Skrivarcirkel

Jag har blivit medlem i en skrivarcirkel. Det har gett mig en rejäl skjuts framåt, måste jag säga. Det är inspirerande att diskutera andras och sina egna texter, att ge och ta konstruktiv kritik. Speciellt också att göra det på riktigt och IRL, och inte bara på nätet.

Efter första träffen skrev jag ett par korta noveller som bara har fått se byrålådan än så länge eller datorfoldern för att vara mer korrekt. Förutom det skrev jag diverse skrivövningar och dikter, varav jag tog med och läste upp en dikt på andra skrivarcirkelträffen. Jag ser fram emot nästa träff, den tredje, och till dess ska vi skriva något inom mystikens värld. Jag klottrar och funderar, än så länge har det mest blivit strömeningar och diktfragment, men jag är på g. Snart blir det mer!

Jag vann "Underfors"!

Jag har just börjat läsa ”Underfors” av Maria Turtschaninoff. Igår fick jag boken med posten – signerad! Jag vann nyss en tävling! Maria Turtschaninoff anordnade den på sin blogg.

Uppgiften var att skriva sin egen version av hur man kommer till Underfors, som den nyutgivna boken handlar om. Fyra stycken vinnare skulle få varsitt signerat exemplar av boken. Och jag var en av de fyra som vann! Jätteglad blev jag! Jag har velat läsa boken sedan Turtschaninoff först omnämnde den på sin blogg, och nu får jag äntligen göra det!

Eftersom jag precis börjat läsa, och inte hunnit längre än till sidan sexton, vet jag ännu inte hur man kommer till Underfors som är beläget under Helsingfors.

Min egen version av hur man kommer dit finns att läsas på Turtschaninoffs blogg, tillsammans med de andra vinnarna, såväl på hennes förlags hemsida. Men jag vill också lägga upp den här för alla som vill läsa.

Här följer min version av hur man tar sig till det magiska Underfors:

En natt när månen lyser och det är stjärnklart, då ska du plocka ned den allra klaraste stjärnan från himlen. I parken, intill den flerhundraåriga eken, hittar du grävlingen som hjälper till att smida en nyckel av stjärnstrålar och stjärnstoft. Grävlingen visar sedan vägen. Först får du krypa ned i grävlingsgrytet och hälsa artigt på grävlingens familj, helst också ska man byta gåvor, ge något till familjen som ger något till dig, innan du tar sig vidare nedåt. Du når en grotta i vilken det finns en stendörr. Med stjärnnyckeln låser du upp stendörren. På andra sidan ligger Underfors. Ta det försiktigt när du öppnar dörren, för på andra sidan är en lång trappa ned till själva marken i Underfors.
Efteråt, på väg tillbaka hem igen, får du inte glömma att sätta tillbaka stjärnan igen på himlen.