Efter lite självanalys kan jag konstatera att det är lättare att skriva skrivpuffar när jag väl kommer igång med dem och får använda fantasin, som i de två senaste skrivpuffarna, än när jag bråkar och bråkar med mina gamla bokprojekt. När jag arbetar med Tusenskönan och liknande långa skrivprojekt är det plötsligt så mycket mer prestationsångest och krav. Jag stannar, stakar och stapplar mig fram, långsamt och mödosamt utan att riktigt veta var jag är på väg.
Skillnaden är väl att när jag skriver korta saker, som skrivpuffarna, skriver jag klart texterna först i ett svep. Först efteråt börjar jag redigera, och så redigerar jag tills jag är klar och nöjd, och säger mig att nu är det gott nog.
Lite som ett gigantiskt skrivprojekt i minivariant.
Så måste jag väl tänka med mina bokprojekt också.
1. var avslappnad, släpp kraven.
2. ha roligt!
3. tänk dig in i världen du skriver om, och skriv, skriv, skriv utan att stanna för att tänka efter i kritiska ordalag.
Redigerandet är något som kommer på slutet, långt senare, som först inte alls ska finna med i beräkningen. I första skedet ska det inte ens GÅ att redigera.
Jag måste komma tillbaka till det: slappna av, vara avslappnad, ha roligt, leva mig in i det jag skriver, må bra!
Det får avsluta dagens funderande blogginlägg. Nu måste jag sova. Ny arbetsvecka startar imorgon!
Kram och godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar