torsdag 4 juni 2009
Länklista över svenska förlag
En utmärkt länklista över svenska förlag finns här. Något att använda nu och i framtiden! Kanske dags att göra en ny satsning och försöka få något publicerat?
onsdag 3 juni 2009
Efter regnet
tisdag 2 juni 2009
Första utkast - vad är det egentligen?
Jag sitter och redigerar i Tusenskönan. Inser att jag fastnat så smått. Sitter och river mitt hår och funderar.
Hur mycket behöver texten vara klar innan man säga sig själv att man skrivit ett första utkast av ett visst kapitel?
Ska jag lämna kapitel två, där stora delar är klara men inte färdigredigerade? Där vissa delar bara är med i fragment, och man hänger med i texten men det ser ack så taffligt ut?
Jag inser också att låsningsmetoden satt mig i dilemmat:
"vill skriva bättre och lämna ifrån mig en närmast färdig text som jag är nöjd med för att kunna känna mig bekväm när mina två provläsare får den i handen och börjar läsa"...
Jag måste vara stolt och relativt nöjd med något för att kunna lämna ifrån mig... Annars blir det ju uschligt! Vad skulle de tro om mig?
Sådana tankar är långtifrån fruktsamma.
Jag river mitt hår och redigerar vidare... med en underliggande önskan om att jag gick snabbare framåt, om att jag istället för att petade i redigeringen skulle fokusera på att skriva nytt...
Och inser att en del nytt måste till i kapitel två också. Men de små delarna som behövs skrivas i det kapitlet, är det sådant som ska skrivas nu eller i en andraredigerng av texten?
Jag är SÅ rädd att fastna nu när jag balanserar på en lina, vinglar emellan redigering och nyskrivning. Har SÅ stark vilja i att komma framåt, att bli klar med denna första redigering och detta första utkast. VILL så himla gärna kunna ha ett helt första utkast bakom mig, och jag tror bestämt att lösningen är låsningsmetoden...
Eller variant av den; vet inte om läsare hjälper eller stjälper - men jag behöver en drivkraft och något som ger mig deadlines.
Tanken är att en andra part (och en tredje) ger mig den press jag behöver för att inte lata till mig och bekvämt fega mig ur genom att fastna i redigerandet helt och hållet och inte komma någon vart, och stå och stampa i flera år till som jag redan gjort, och skriva version efter version av samma gamla bok i olika tappningar och med nya variationer.
Så jag just nu är:
frustration blandad med beslutsamhet, iver, otålighet och något slags "jävlar anamma". Tillsammans med ett stort frågetecken.
Hur mycket behöver texten vara klar innan man säga sig själv att man skrivit ett första utkast av ett visst kapitel?
Ska jag lämna kapitel två, där stora delar är klara men inte färdigredigerade? Där vissa delar bara är med i fragment, och man hänger med i texten men det ser ack så taffligt ut?
Jag inser också att låsningsmetoden satt mig i dilemmat:
"vill skriva bättre och lämna ifrån mig en närmast färdig text som jag är nöjd med för att kunna känna mig bekväm när mina två provläsare får den i handen och börjar läsa"...
Jag måste vara stolt och relativt nöjd med något för att kunna lämna ifrån mig... Annars blir det ju uschligt! Vad skulle de tro om mig?
Sådana tankar är långtifrån fruktsamma.
Jag river mitt hår och redigerar vidare... med en underliggande önskan om att jag gick snabbare framåt, om att jag istället för att petade i redigeringen skulle fokusera på att skriva nytt...
Och inser att en del nytt måste till i kapitel två också. Men de små delarna som behövs skrivas i det kapitlet, är det sådant som ska skrivas nu eller i en andraredigerng av texten?
Jag är SÅ rädd att fastna nu när jag balanserar på en lina, vinglar emellan redigering och nyskrivning. Har SÅ stark vilja i att komma framåt, att bli klar med denna första redigering och detta första utkast. VILL så himla gärna kunna ha ett helt första utkast bakom mig, och jag tror bestämt att lösningen är låsningsmetoden...
Eller variant av den; vet inte om läsare hjälper eller stjälper - men jag behöver en drivkraft och något som ger mig deadlines.
Tanken är att en andra part (och en tredje) ger mig den press jag behöver för att inte lata till mig och bekvämt fega mig ur genom att fastna i redigerandet helt och hållet och inte komma någon vart, och stå och stampa i flera år till som jag redan gjort, och skriva version efter version av samma gamla bok i olika tappningar och med nya variationer.
Så jag just nu är:
frustration blandad med beslutsamhet, iver, otålighet och något slags "jävlar anamma". Tillsammans med ett stort frågetecken.
Våga vara lycklig
Det har blivit en vana utan att jag tänkt på det, att skriva en kvart varje dag, måndag till fredag, så mycket att det blivit till ett behov även på helgen. En daglig vana.
Jag gör skrivpuffövningen de gånger det blir av, och publicerar de bättre på bloggen. Skriver alltid upp vad dagens övning är i min anteckningsbok.
Ofta åker jag till biblioteket och skriver. Ibland (som idag) blir det biblioteksbesök utan att skriva. Jag botaniserar bland böcker istället.
Lånar massor, läser mindre, lämnar tillbaka allt, men lånar mer innan dess.
En författare måste ju ha koll på vad som händer i utgivningen. Vad som är aktuellt och nytt just nu… Bland barnböcker och fantasy mest, eftersom jag skriver i de kategorierna/genrerna.
För ja, jag vågar kalla mig författare nu. Något har hänt med självförtroendet.
Var och en sin egen lyckas smed. Klyschan.
Jag skapar min egen verklighet, stämplar mig själv i pannan. Jag kan välja att med stolthet kalla mig själv författare. Även om jag inte är författare nog för att få vara med i författarnas fackförening eller ens har publicerat något absolut eget. Bara bitar i antologier, där jag varit en av flera skribenter.
Jag kämpar på och då kan jag lika gärna kämpa på med stolthet och vara rak i ryggen. Lycklig.
För det är för himla roligt att skriva. Det gör mig lyckligare.
Varför det är så är mindre viktigt. Andra får analysera. Det har jag redan gjort alltför länge och mycket.
Nu är det dags att bara vara.
Att våga kalla mig författare. Och vara lycklig i det för mig sanna påståendet.
Jag gör skrivpuffövningen de gånger det blir av, och publicerar de bättre på bloggen. Skriver alltid upp vad dagens övning är i min anteckningsbok.
Ofta åker jag till biblioteket och skriver. Ibland (som idag) blir det biblioteksbesök utan att skriva. Jag botaniserar bland böcker istället.
Lånar massor, läser mindre, lämnar tillbaka allt, men lånar mer innan dess.
En författare måste ju ha koll på vad som händer i utgivningen. Vad som är aktuellt och nytt just nu… Bland barnböcker och fantasy mest, eftersom jag skriver i de kategorierna/genrerna.
För ja, jag vågar kalla mig författare nu. Något har hänt med självförtroendet.
Var och en sin egen lyckas smed. Klyschan.
Jag skapar min egen verklighet, stämplar mig själv i pannan. Jag kan välja att med stolthet kalla mig själv författare. Även om jag inte är författare nog för att få vara med i författarnas fackförening eller ens har publicerat något absolut eget. Bara bitar i antologier, där jag varit en av flera skribenter.
Jag kämpar på och då kan jag lika gärna kämpa på med stolthet och vara rak i ryggen. Lycklig.
För det är för himla roligt att skriva. Det gör mig lyckligare.
Varför det är så är mindre viktigt. Andra får analysera. Det har jag redan gjort alltför länge och mycket.
Nu är det dags att bara vara.
Att våga kalla mig författare. Och vara lycklig i det för mig sanna påståendet.
måndag 1 juni 2009
Nya tag i juni!
Boken som jag ska läsa i juni är Sharon och min svärmor. Det är en dagbok från Ramallah av Suad Amiry. På biblioteket där jag lånade den står den under Koafi. Förhoppningsvis ska jag först kunna avsluta Flickan som lekte med elden, och alltså läsa båda böckerna under juni. Helst fler än så, men det är min minimigräns.
Sharon och min svärmor är inte någon bok jag själv skulle välja att läsa, om det inte vore för Jorden runt på 8 böcker.
Det ska bli spännande att läsa dagboken som Suad Amiry skrev under Israels invasion på Västbanken och i Gaza. Den handlar enligt vad jag kan se om livet på Västbanken under tidigt 1980-tal fram till idag. Som sagt: spännande!
Sharon och min svärmor är inte någon bok jag själv skulle välja att läsa, om det inte vore för Jorden runt på 8 böcker.
Det ska bli spännande att läsa dagboken som Suad Amiry skrev under Israels invasion på Västbanken och i Gaza. Den handlar enligt vad jag kan se om livet på Västbanken under tidigt 1980-tal fram till idag. Som sagt: spännande!
Snubblar över första boken
Nu är maj månad slut, men jag har inte läst månadsboken som planerat. Varken Hjärtdjur eller En dag i Ivan Denisovitjs liv, men jag har båda böckerna hemma, lånade från biblioteket.
En annan bok som jag inte heller läst ut än är Flickan som lekte med elden, men jag håller fortfarande på med den, fast på sidan 492. Med så mycket skrivande (Kreativa Möten, Tusenskönan) har jag inte tagit mig tiden eller funnit tiden att läsa så mycket.
Men maj har ändå blivit långtifrån utan läsning. Lättsammare läsning, som kontrast till allt korrekturläsande och skrivande. Inspirerande barnböcker mestadels, med teckningar och historier som blir underbar inspiration till mina egna barnboksprojekt.
Jag får satsa på månadsböckerna för juni istället. Fast jag tänker nog ändå läsa majs månadsböcker i efterhand.
Här är vad jag läst i maj:
1. Dario Fo: Sjunde budet: du skall stjäla något mindre (pjäsmanus)
2. Helena Willis: Olga och Stefan och Indiankällan (barnbilderbok)
3. Chris Riddell: Ottolina och mysteriet med Skolspöket (kapitelbok för barn)
4. August Blanche: Den politiske kocken (pjäsmanus)
5. Helena Willis: Olga kastar lasso (barnbilderbok)
6. Helena Willis: Olga och Stefan letar guld (barnbilderbok)
7. Julia Donaldson & Axel Scheffler: Herr Pinnemans äventyr (barnbilderbok)
8. Kalle Güttler, Rakel Helmsdal, Áslaug Jónsdóttir: Monsterpest (barnbilderbok)
Fråga gärna om det är nåt ni undrar om nån av dem! :-D
En annan bok som jag inte heller läst ut än är Flickan som lekte med elden, men jag håller fortfarande på med den, fast på sidan 492. Med så mycket skrivande (Kreativa Möten, Tusenskönan) har jag inte tagit mig tiden eller funnit tiden att läsa så mycket.
Men maj har ändå blivit långtifrån utan läsning. Lättsammare läsning, som kontrast till allt korrekturläsande och skrivande. Inspirerande barnböcker mestadels, med teckningar och historier som blir underbar inspiration till mina egna barnboksprojekt.
Jag får satsa på månadsböckerna för juni istället. Fast jag tänker nog ändå läsa majs månadsböcker i efterhand.
Här är vad jag läst i maj:
1. Dario Fo: Sjunde budet: du skall stjäla något mindre (pjäsmanus)
2. Helena Willis: Olga och Stefan och Indiankällan (barnbilderbok)
3. Chris Riddell: Ottolina och mysteriet med Skolspöket (kapitelbok för barn)
4. August Blanche: Den politiske kocken (pjäsmanus)
5. Helena Willis: Olga kastar lasso (barnbilderbok)
6. Helena Willis: Olga och Stefan letar guld (barnbilderbok)
7. Julia Donaldson & Axel Scheffler: Herr Pinnemans äventyr (barnbilderbok)
8. Kalle Güttler, Rakel Helmsdal, Áslaug Jónsdóttir: Monsterpest (barnbilderbok)
Fråga gärna om det är nåt ni undrar om nån av dem! :-D
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

