Recension: Systerfall av Stefan Dahlström

Jag har precis läst ut Systerfall, fortsättningen på Systervälde som jag recenserade på min blogg när det begav sig.

På baksidan av boken Systerfall står det beskrivet:

"Det var slutet av den fjärde åldern. En tid av imperium och prestige, en tid av orätter och grymheter. Nästan femhundra år av kapprustning har kommit till sin ända.

På en främmande värld kämpar Elin för sitt liv och mot systemet som stal det från henne. För soldaten Elin Oriopata har det aldrig funnits ett val. Hon är en invitro, skapad i ett labb för ett specifikt syfte att skydda systerskapet.

Systerskapet har styrt hennes värld så länge någon kunnat minnas, man och kvinna är åtskilda sen generationer. Männen är kuvade, krig är vardag, och frihet är en illusion.

Elin skickas till planeten Lawn för att kriga mot Anaks. Medan striderna sliter hennes enhet i stycken, växer en annan eld inom henne. Hatet mot matriarkatet. Mot lögnerna som tvingade henne hit. Mot det system som kallar hennes liv en plikt och hennes död en ära.

På Lawn finns ingen utväg. Bara krig, order och en framtid som redan är bestämd. Elin tänker inte dö för en lögn. Och om hon måste krossa hela maskineriet för att ta sig fri må det så vara.

En skoningslös dystopi där Full Metal Jacket möter Starship Troopers i en värld lika kall och kontrollerad som 1984. Systerfall är en berättelse om krigets meningslöshet, en soldats uppvaknande och priset för att bryta sig fri."

Systerfall är en snabbläst bladvändare med relativt korta kapitel. Stefan Dahlström har gjort ett gediget världsbygge i och med den här andra boken om Elin. Det är en blodig och brutal värld som målas upp, där ingen går säker för döden.

 

Med ett matriarkat som i den här boken visar Dahlström att det skulle bli lika skoningslöst och grymt som i ett patriarkat. Lika mycket brutalitet. Det hör till människans negativa egenskaper, oavsett kön, att kriga och förstöra.

Han väjer inte för att beskriva de fula delarna av kriget, precis som han inte väjer för att visa upp de negativa egenskaperna hos Elin, en huvudperson som befinner sig i gråzonen där de negativa egenskaperna många gånger tar överhanden. Elin är djupt mänsklig och en komplex människa, som jag gärna läser mer om i en fortsättning på Systerfall.

Tack till Stefan Dahlström @systervalde för recensionsexemplaret.

 

Boken finns att köpa på:

 

Adlibris

Bokus