Tågtiden idag har ägnats dels åt läsande, dels åt skrivande. Jag har läst och bläddrat i "Revision & Self-Editing, funderat kring mitt projekt Tusenskönan. Samt påbörjat mitt tävlingsbidrag till en skrivtävling. Jag hittar inte länken just nu, men jag återkommer med den om det är någon som är intresserad. Hursomhelst är det en kort text på 600 ord som ska skrivas. Jag tänkte börja med att skissa på några olika idéer, skriva något längre texter som jag sedan redigerar och komprimerar. Så det arbetet har jag också påbörjat.
Sedan kom livet i vägen, jag var bjuden på födelsedagskalas med mera, så annars har det inte blivit något skrivet idag, och nu känner jag mig för trött. Några strömeningar vid datorn bara, som kanske kan bli något, vad vet jag. Vi får se. Nu ska jag nog läsa lite skönlitterärt istället... Har bara läst om skrivande på sistone och saknar att sjunka ned i en skönlitterär bok. Ska se om jag tar någon av mina påbörjade böcker eller om jag tar någon ny. Avslappnande vill jag att det ska vara hursomhelst, för nu är jag trött. Godnatt och sov så gott!
torsdag 31 mars 2011
onsdag 30 mars 2011
Vips så var det gjort!
Tjugo minuters koncentrerat skrivande vid datorn, medan jag lyssnade på Céline Dion på Spotify, och vips ser jag att jag plötsligt har skrivit min dagskvot och mer därtill: 1185 ord. Jippi!
Annars har jag enligt tips från Malin börjat tänka på mitt bokskrivande som eget företagande, ägnat måndagen och tisdagen åt att läsa igenom och korra Tusenskönan (utskriven på papper), samt påbörjat läsandet av ännu en bok av James Scott Bell: "Revision & Self-Editing". Ännu en mycket matnyttig bok!
Nu kan jag med gott samvete sätta mig vid teven med en kopp te och några nötter och titta på "Arga snickaren", en av de få teveprogram som jag följer.
Annars har jag enligt tips från Malin börjat tänka på mitt bokskrivande som eget företagande, ägnat måndagen och tisdagen åt att läsa igenom och korra Tusenskönan (utskriven på papper), samt påbörjat läsandet av ännu en bok av James Scott Bell: "Revision & Self-Editing". Ännu en mycket matnyttig bok!
Nu kan jag med gott samvete sätta mig vid teven med en kopp te och några nötter och titta på "Arga snickaren", en av de få teveprogram som jag följer.
måndag 28 mars 2011
Omformliga textsjok
Nu är det snart sovdags. Ännu en dag har gått. Ännu en dag med målet uppfyllt, hurra! Jag är uppe i 1028 ord och har fortfarande inspiration och idéer till mer.
Jag skrev ut Tusenskönan så långt som det är just nu med alla mina nya kapitel sammantagna tidigare idag. Den här boken måste vara en av de som är mest kameleont av alla... åtminstone av alla jag skrivit... Eller nej, mitt gymnasiemastodontprojekt var också väldigt förändrande både över tid (högstadiet till gymnasiet till något år efter det), ett projekt som växte tillsammans med mitt skrivande och min egen utveckling. Tusenskönan har (tyvärr?) blivit ett liknande projekt. Det ÄR utvecklande att skriva en massa, att slänga och rata och redigera och fundera och skriva om i det oändliga, men det är inte produktivt eller resultatmässigt eller målmässigt bra på något vis. Och i förlängningen är det tärande på självförtroendet också.
Men jag har hittat en kärna som jag funnit vara väldigt bra och som jag vet har potential och det är därför jag kämpar och kämpar genom åren(!) för att nu slutligen och äntligen stå och jobba med något som har RIKTIG potential och som artar sig att bli något riktigt bra och faktiskt publicerbart (efter putsning, givetvis).
Och jag skrev ut dessa lovande 22 966 ord idag och började läsa igenom. Med pennan i högsta hugg förstås. Många anteckningar i marginalen, små och stora ändringar, textpetande. Och så anammade jag det jag nyss lärt mig i "Plot & Structure" och använde mig av ABC-metoden (som han i sin tur hittat hos Natalie Goldman). I kapitel 1 kom A - dvs. ett hål där jag måste fylla på med text, och i kapitel 4 kom B, det andra hålet. Dessa två har jag jobbat på idag. Sammanlagt är det som sagt 1028 ord, A 423 och B 605 ord. Ingetdera hålet är färdigskrivet men det är på god väg.
Redigeringen av själva brödtexten som jag skrev ut, gjorde jag på tåget till och från jobbet och i väntetider på tågavgångar. Jag kom så långt som till början på kapitel 6, ungefär sexton sidor in i romanen. Fortsätter imorgon med läsandet och redigerandet. Och nu är det snart slut på min skrivkväll också. Klockan tio är det sovdags. Så jag önskar godnatt och ha en trevlig morgondag! Lycka till med vad ni än jobbar med för projekt! Jag hoppas på lycka på mitt. Kram!
Jag skrev ut Tusenskönan så långt som det är just nu med alla mina nya kapitel sammantagna tidigare idag. Den här boken måste vara en av de som är mest kameleont av alla... åtminstone av alla jag skrivit... Eller nej, mitt gymnasiemastodontprojekt var också väldigt förändrande både över tid (högstadiet till gymnasiet till något år efter det), ett projekt som växte tillsammans med mitt skrivande och min egen utveckling. Tusenskönan har (tyvärr?) blivit ett liknande projekt. Det ÄR utvecklande att skriva en massa, att slänga och rata och redigera och fundera och skriva om i det oändliga, men det är inte produktivt eller resultatmässigt eller målmässigt bra på något vis. Och i förlängningen är det tärande på självförtroendet också.
Men jag har hittat en kärna som jag funnit vara väldigt bra och som jag vet har potential och det är därför jag kämpar och kämpar genom åren(!) för att nu slutligen och äntligen stå och jobba med något som har RIKTIG potential och som artar sig att bli något riktigt bra och faktiskt publicerbart (efter putsning, givetvis).
Och jag skrev ut dessa lovande 22 966 ord idag och började läsa igenom. Med pennan i högsta hugg förstås. Många anteckningar i marginalen, små och stora ändringar, textpetande. Och så anammade jag det jag nyss lärt mig i "Plot & Structure" och använde mig av ABC-metoden (som han i sin tur hittat hos Natalie Goldman). I kapitel 1 kom A - dvs. ett hål där jag måste fylla på med text, och i kapitel 4 kom B, det andra hålet. Dessa två har jag jobbat på idag. Sammanlagt är det som sagt 1028 ord, A 423 och B 605 ord. Ingetdera hålet är färdigskrivet men det är på god väg.
Redigeringen av själva brödtexten som jag skrev ut, gjorde jag på tåget till och från jobbet och i väntetider på tågavgångar. Jag kom så långt som till början på kapitel 6, ungefär sexton sidor in i romanen. Fortsätter imorgon med läsandet och redigerandet. Och nu är det snart slut på min skrivkväll också. Klockan tio är det sovdags. Så jag önskar godnatt och ha en trevlig morgondag! Lycka till med vad ni än jobbar med för projekt! Jag hoppas på lycka på mitt. Kram!
lördag 26 mars 2011
Med sommartid i sikte
Nu med 1034 ord ger jag upp för idag. Nu är det dags att flytta fram klockorna till sommartid och sedan gå och lägga sig. Det blir lite kortare tid för sova men det tar man snabbt igen. Precis som jag snart kommer att ta igen alla dagar av noll ord skrivet... Nu är jag på gång igen på riktigt!
Första blev plötsligt tredje!
Sitter och skriver. Vill ha tiden 19.00-20.00 som skrivtid, måste bara få till det fler gånger än bara ibland också.
Idag blev det strax efter sju till ungefär nu, med ganska många pauser. En timme borde man klara 1000 ord på, om jag skriver konstant går det ju med 1000 ord på en halvtimme, lätt. Men det var under NaNoWriMo det när jag var mer igång.
Idag har det blivit 273 ord på Tusenskönan, kapitel 6.
Sedan jag suttit och skrivit en stund och tar en paus, för att läsa igenom det jag skrivit och få inspiration till fortsättningen slår det mig plötsligt att jag skrivit i tredje person! Tusenskönan är annars i jagform, första person.
Lustigt och konstigt, plötsligt blev det tredje istället. Kanske för att jag under de senaste dagarna hoppat mellan att jobba på de tre böckerna, och både PL och ML är skrivna i tredje person. Men jag tänker inte behålla kapitel 6 i tredje person. Tusenskönan ska vara skriven i första person, av fler än ett skäl. Nu måste jag ändra i de 273 ord jag skrivit, ändra alla "han" till "jag".
Lite mer vill jag skriva, snart är det dags för mig att se på Downtown Abbey också, sista avsnittet. Kommer att sakna den brittiska kostymdramaserien sen, men det finns fler... om inte annat kan man se någon god film på lördagskvällarna framöver istället!
Idag blev det strax efter sju till ungefär nu, med ganska många pauser. En timme borde man klara 1000 ord på, om jag skriver konstant går det ju med 1000 ord på en halvtimme, lätt. Men det var under NaNoWriMo det när jag var mer igång.
Idag har det blivit 273 ord på Tusenskönan, kapitel 6.
Sedan jag suttit och skrivit en stund och tar en paus, för att läsa igenom det jag skrivit och få inspiration till fortsättningen slår det mig plötsligt att jag skrivit i tredje person! Tusenskönan är annars i jagform, första person.
Lustigt och konstigt, plötsligt blev det tredje istället. Kanske för att jag under de senaste dagarna hoppat mellan att jobba på de tre böckerna, och både PL och ML är skrivna i tredje person. Men jag tänker inte behålla kapitel 6 i tredje person. Tusenskönan ska vara skriven i första person, av fler än ett skäl. Nu måste jag ändra i de 273 ord jag skrivit, ändra alla "han" till "jag".
Lite mer vill jag skriva, snart är det dags för mig att se på Downtown Abbey också, sista avsnittet. Kommer att sakna den brittiska kostymdramaserien sen, men det finns fler... om inte annat kan man se någon god film på lördagskvällarna framöver istället!
Över 1000!
Över 1000 ord för första gången på länge! Ja, jag tror bestämt att det är för första gången under mars månad som jag faktiskt nått mitt dagsmål! Jag förstår inte varför... men det blir så många och långa timmar med önskan om att eller längtan efter att skriva, men utan att verkligen göra det. När jag kommer till skott är det först väldigt motstånd och det jag skriver är verkligen bara skräp och ytterst famlande. Men när jag sedan kommer igång rinner orden på mer och mer av sig själva och plötsligt är det UNDERBART att skriva och jag undrar varför jag inte kommer till skott med detta oftare! Så glädjefullt och roligt och tillfredsställande som det är i just den stunden... Varför inte oftare!?
Midnattsskrivande
Igång efter midnatt och till tonerna av Röjksopps "What else is there?" med gästsångerska Karin Dreijer Andersson från Fever Ray.
Till tonerna av den låten tumlar orden ur mig efter veckor av fjuttigt lite skrivet. Visst, jag har haft fullt upp med att läsa "Plot & Structure" och göra övningarna i boken. Men ändå. Vissa dagar har jag skrivit, men många dagar har jag inte skrivit, och jag vill som bekant upp i tusen ord per dag. Lite skrivet nu och då, blir just resultatet lite grand, medan om man skriver varje dag så blir det en bok så småningom. Och det är ju ditåt jag siktar.
Eller en och en... det är tre böcker som skrivs parallellt.
Mer och mer har jag insett att jag måste få bok tre klar för att kunna ge teasers och dylikt i de två böcker som kommer dessförinnan. Lustigt nog är det bok två som är mest klar. Jag tittade igenom PL idag och kunde konstatera att jag faktiskt skrivit första utkastet på boken klart tack vare Nationel Novel Writing Month i november 2010.
Under 2011 har jag skrivit klart det som fattades i den boken, delar som mest bara finns handskrivna än så länge. Bok ett är som sagt den som är mest ofärdig. Det är också den jag skrivit om mest gånger. Nu, stärkt och inspirerad av "Plot & Structure" av James Scott Bell, har jag funnit min strategi och inser att det bara är att vara hårt kronologisk. Uppgift 1. Skriv klart hela första utkastet från kapitel 1 till kapitel sist.
I "Plot & Strucure" finns även en regel som jag med glädje anammar eftersom jag inser att det är en svag punkt hos mig, nämligen att redigera.
Regeln lyder: redigera bara i den text du skrivit dagen innan. När du gjort det, fortsätt med att skriva ditt antal ord (dvs. det mål man satt upp för ord/dag, i mitt fall just nu 1000 ord).
I övrigt ska man inte röra texten man skrivit förrän hela första utkastet är klart, har vilat en vecka (eller hur lång tid man nu vill) och sedan har läst igenom hela texten och bildat sig en överskådande uppfattning om densamma.
Så goda råd! Jag är glad att jag läst "Plot & Structure". Är nästan klar med läsningen av den, har inte gjort alla uppgifter än dock, halkar efter med den biten. Är på sidan 183 av 231. Det finns många godbitar i den boken som jag tänker ta fasta på, lära mig av och inspireras av.
Nu ska jag återgå till mitt midnattsskrivande.
Till tonerna av den låten tumlar orden ur mig efter veckor av fjuttigt lite skrivet. Visst, jag har haft fullt upp med att läsa "Plot & Structure" och göra övningarna i boken. Men ändå. Vissa dagar har jag skrivit, men många dagar har jag inte skrivit, och jag vill som bekant upp i tusen ord per dag. Lite skrivet nu och då, blir just resultatet lite grand, medan om man skriver varje dag så blir det en bok så småningom. Och det är ju ditåt jag siktar.
Eller en och en... det är tre böcker som skrivs parallellt.
Mer och mer har jag insett att jag måste få bok tre klar för att kunna ge teasers och dylikt i de två böcker som kommer dessförinnan. Lustigt nog är det bok två som är mest klar. Jag tittade igenom PL idag och kunde konstatera att jag faktiskt skrivit första utkastet på boken klart tack vare Nationel Novel Writing Month i november 2010.
Under 2011 har jag skrivit klart det som fattades i den boken, delar som mest bara finns handskrivna än så länge. Bok ett är som sagt den som är mest ofärdig. Det är också den jag skrivit om mest gånger. Nu, stärkt och inspirerad av "Plot & Structure" av James Scott Bell, har jag funnit min strategi och inser att det bara är att vara hårt kronologisk. Uppgift 1. Skriv klart hela första utkastet från kapitel 1 till kapitel sist.
I "Plot & Strucure" finns även en regel som jag med glädje anammar eftersom jag inser att det är en svag punkt hos mig, nämligen att redigera.
Regeln lyder: redigera bara i den text du skrivit dagen innan. När du gjort det, fortsätt med att skriva ditt antal ord (dvs. det mål man satt upp för ord/dag, i mitt fall just nu 1000 ord).
I övrigt ska man inte röra texten man skrivit förrän hela första utkastet är klart, har vilat en vecka (eller hur lång tid man nu vill) och sedan har läst igenom hela texten och bildat sig en överskådande uppfattning om densamma.
Så goda råd! Jag är glad att jag läst "Plot & Structure". Är nästan klar med läsningen av den, har inte gjort alla uppgifter än dock, halkar efter med den biten. Är på sidan 183 av 231. Det finns många godbitar i den boken som jag tänker ta fasta på, lära mig av och inspireras av.
Nu ska jag återgå till mitt midnattsskrivande.
fredag 25 mars 2011
Våffeldagen
Våffeldagen. Givetvis kunde jag inte låta bli att grädda våfflor, så det blev våfflor till middag. Frasvåfflor. Men jag måste medge att det är lite svårt att få dem perfekt frasiga... Jag har höga krav, inte bara på mitt skrivande utan även på våffelgräddning. Det är väldigt sällan jag gräddar våfflor... så krav borde vara onödiga.
Hursomhelst är våfflor riktigt gott när man väl äter det. Hallon och blåbär, frusna bär upptinade i mikron samt vispat Milda visp 20% blev det på våfflorna. Mums!
Receptet hittade jag i dagens DN (pappersupplagan); jag tog frasvåffelreceptet som fanns där och som var väldigt enkelt: 3 dl vetemjöl och 2 dl mineralvatten blandas, och blanda sedan ned grädde eller gräddfil i det. Jag tog gräddfil. Blanda samman allt till en smet och grädda i våffeljärn. Det blir 8 våfflor sammanlagt.
Hursomhelst är våfflor riktigt gott när man väl äter det. Hallon och blåbär, frusna bär upptinade i mikron samt vispat Milda visp 20% blev det på våfflorna. Mums!
Receptet hittade jag i dagens DN (pappersupplagan); jag tog frasvåffelreceptet som fanns där och som var väldigt enkelt: 3 dl vetemjöl och 2 dl mineralvatten blandas, och blanda sedan ned grädde eller gräddfil i det. Jag tog gräddfil. Blanda samman allt till en smet och grädda i våffeljärn. Det blir 8 våfflor sammanlagt.
tisdag 22 mars 2011
Tio förslag på slut
Läsandet av "Plot & Structure" fortsätter. Jag gör en väldigt spännande skrivövning, som tillhör kapitel 6, "Endings".
Övningen består i att man ska skriva 10(!) slut på sin roman - kortfattade sådana givetvis, på bara en rad vardera (mina blir något längre än en rad, men inte mer än ett par, fem rader vardera). Sedan ska man välja ut två eller tre av dessa, de man själv tycker verkar mest lovande, och skissa på en sammanfattning på cirka 250 ord vardera till de två/tre sluten. Därefter är det upp till en själv om man vill använda sig av något av sluten eller kanske två av dem, ihop med som en twist i slutet av sin roman.
För mig som har det stora problemet "hur slutar min trilogi" är det här en perfekt övning. Jag skissar upp alla huvudtrådar som finns i slutet och bestämmer olika slut beroende på dessa trådar och hur de kan utvecklas/avslutas. Jag har fjorton sådana huvudtrådar så jag har massor av delar att snurra runt i olika slut och då har jag ändå säkert missat något...
Roligt är det hur som helst, och utvecklande.
Vill ni läsa en fördjupande bok om skrivande och en som handlar om just hur man utvecklar sin plot, kan jag varmt rekommendera denna bok. Den finns att köpa på t.ex. AdLibris. "Plot & Structure" av James Scott Bell. Spännande!
Nu ska jag gå och ta mig en kopp te till och sedan måste jag nog sluta för idag, mitt huvud är tungt av trötthet...
Övningen består i att man ska skriva 10(!) slut på sin roman - kortfattade sådana givetvis, på bara en rad vardera (mina blir något längre än en rad, men inte mer än ett par, fem rader vardera). Sedan ska man välja ut två eller tre av dessa, de man själv tycker verkar mest lovande, och skissa på en sammanfattning på cirka 250 ord vardera till de två/tre sluten. Därefter är det upp till en själv om man vill använda sig av något av sluten eller kanske två av dem, ihop med som en twist i slutet av sin roman.
För mig som har det stora problemet "hur slutar min trilogi" är det här en perfekt övning. Jag skissar upp alla huvudtrådar som finns i slutet och bestämmer olika slut beroende på dessa trådar och hur de kan utvecklas/avslutas. Jag har fjorton sådana huvudtrådar så jag har massor av delar att snurra runt i olika slut och då har jag ändå säkert missat något...
Roligt är det hur som helst, och utvecklande.
Vill ni läsa en fördjupande bok om skrivande och en som handlar om just hur man utvecklar sin plot, kan jag varmt rekommendera denna bok. Den finns att köpa på t.ex. AdLibris. "Plot & Structure" av James Scott Bell. Spännande!
Nu ska jag gå och ta mig en kopp te till och sedan måste jag nog sluta för idag, mitt huvud är tungt av trötthet...
söndag 20 mars 2011
Apropå tävlingen
Det blev ingen vinst i nämnda tävling för mig (se föregående inlägg). Jag svarade fel på en av frågorna, slarvigt av mig. Är det någon annan som tävlade och vann? ... Bättre lycka nästa gång, får jag säga till er som inte vann - och till mig själv också. Någon gång kanske jag vinner... :-)
fredag 18 mars 2011
Tävling om Albert Camus
Lyrans noblesser har en tävling där man får svara på frågor om Albert Camus. Vill man vara med i tävlingen får man skynda sig för den avslutas vid midnatt. Jag gör ett försök. Inte ofta jag är med i en tävling, men det var ett intressant ämne så jag beslöt att vara med. När vinsten är en bok är frestelsen stor! Fallet av Albert Camus. Jag har inte läst boken, men då jag gärna läser klassiker (bland mycket annat) gör jag ett försök. Surfa gärna in på Lyrans noblesser - om inte för att vara med i tävlingen så i alla fall för att läsa massor av bra boktips och -recensioner.
torsdag 17 mars 2011
Tvära kast i vinden
Här blir det tvära kast... Jag bestämmer mig - igen - för något annat. Läsandet i "Plot & Structure" av James Scott Bell stimulerar något oerhört. Speciellt som jag gör övningarna också.
Idag blev det idébrainstorming på tåget. Satt och skrev ned "första-meningar" som kan användas vid nya roman-/novellprojekt. Funderar förstås på Tusenskönan också, romanen finns ständigt i tankarna nu när jag läser om plot och struktur. En del övningar i boken går ut på att titta på redan existerande projekt, boken man håller på med, så jag kikar på mitt skrivna i Tusenskönan och funderar.
Nu har jag kommit fram till mitt tvära kast: jag har bestämt mig för att ta bort bakgrundshistorien helt och hållet, i alla fall just nu. Jag ska skriva ned historien så enkelt som möjligt, från a till b, från början till slut. Och sedan se om den klarar sig utan flashbacks. I alla fall gör det att det blir enkelt för mig att fortsätta skriva nu och fylla i hål och så vidare. Klarar sig boken utan de långa flashbacks-bitarna?
Jag tror nästan det... tänkte se om min teori stämmer. För egentligen, med handen på hjärtat: det är JAG som tycker det är roligast att skriva om allting som hände min huvudperson bakåt, ja, skriva om hela hans barndom. Det är inte läsaren. Och det är ju för läsaren jag skriver. Så flashbackhistorien ryker, i alla fall just nu, så får man se hur mycket som blir kvar.
Nu kan jag den i alla fall så då underlättar ju det så att det kommer fram fragment och glimtar av det i nutidshistorien istället. Den historia som är den mest spännande och mest relevanta. Den historia som egentligen vill bli skriven.
Den som trängt på och vill fram och som jag jobbat med så länge och för vars skull jag aldrig ger upp utan bara skriver om och om och kämpar vidare för, för att jag tror på den och på huvudpersonen och på att det här kan bli något riktigt bra om jag bara får ändan ur vagnen och avslutar vad jag påbörjat samt vågar säga till mig själv "det här är bra" och "det här är historien jag vill berätta - nu har jag äntligen hittat fram till den genom att i flera år nu skriva massa skit". Något sånt.
Idag blev det idébrainstorming på tåget. Satt och skrev ned "första-meningar" som kan användas vid nya roman-/novellprojekt. Funderar förstås på Tusenskönan också, romanen finns ständigt i tankarna nu när jag läser om plot och struktur. En del övningar i boken går ut på att titta på redan existerande projekt, boken man håller på med, så jag kikar på mitt skrivna i Tusenskönan och funderar.
Nu har jag kommit fram till mitt tvära kast: jag har bestämt mig för att ta bort bakgrundshistorien helt och hållet, i alla fall just nu. Jag ska skriva ned historien så enkelt som möjligt, från a till b, från början till slut. Och sedan se om den klarar sig utan flashbacks. I alla fall gör det att det blir enkelt för mig att fortsätta skriva nu och fylla i hål och så vidare. Klarar sig boken utan de långa flashbacks-bitarna?
Jag tror nästan det... tänkte se om min teori stämmer. För egentligen, med handen på hjärtat: det är JAG som tycker det är roligast att skriva om allting som hände min huvudperson bakåt, ja, skriva om hela hans barndom. Det är inte läsaren. Och det är ju för läsaren jag skriver. Så flashbackhistorien ryker, i alla fall just nu, så får man se hur mycket som blir kvar.
Nu kan jag den i alla fall så då underlättar ju det så att det kommer fram fragment och glimtar av det i nutidshistorien istället. Den historia som är den mest spännande och mest relevanta. Den historia som egentligen vill bli skriven.
Den som trängt på och vill fram och som jag jobbat med så länge och för vars skull jag aldrig ger upp utan bara skriver om och om och kämpar vidare för, för att jag tror på den och på huvudpersonen och på att det här kan bli något riktigt bra om jag bara får ändan ur vagnen och avslutar vad jag påbörjat samt vågar säga till mig själv "det här är bra" och "det här är historien jag vill berätta - nu har jag äntligen hittat fram till den genom att i flera år nu skriva massa skit". Något sånt.
onsdag 16 mars 2011
Kugghjulen snurrar bort från svarta hål
Blivit litet avbrott på bloggen, kom av mig i mitt dagliga bloggande... Livet kom emellan. Men nu är jag tillbaka med det här nya inlägget.
Jag har börjat läsa "Plot & Structure" av James Scott Bell. Undertiteln till boken är "Techniques and exercises for crafting a plot that grips readers from start to finish".
Boken ingår i serien "Write Great Fiction" som förlaget Writer's Digest Books ger ut, se vidare på Writer's Digests hemsida. Undertiteln säger ju allt vad boken handlar om, så innehållsmässigt behöver den väl ingen närmare presentation än så.
Jag har hunnit till sidan 53. Jag går igenom boken grundligt, gör övningarna. Nu senast gjorde jag dem på tåget så vissa övningar som hörde till kapitel 1 och 2 kunde jag inte göra då, eftersom de krävde tillgång till (min) bokhylla. Men jag gjorde alla övningar jag kunde. Roligt och inspirerande!
Redan har det fått kugghjulen att börja snurra; jag har redigerat och funderat kring Tusenskönan och (nuvarande) kapitel ett. Gjort om sedan jag nämnde boken sist här i bloggen. Nu är många förändringar igång. Less is more säger jag och citerar inte ovannämnda bok men annat jag läst om skrivande.
Det ligger mycket i det - det är bättre att jobba enkelt framför att komplicera saker. Måste förtäta min plot, handlingen i boken. Inse att allt det där bakgrundshistoriegrejset är mer "darling" än något annat (kill your darlings, ni vet).
Och med de glasögonen på mig tänker jag annorlunda gällande flashbacks och annat (se senaste inlägget om Tusenskönan).
Därför jag har bestämt mig för att följa den enkla ploten, dvs. den kronologiska handlingen i första hand. Och pytsa ut flashbacks i små miniportioner där det för handlingen och läsarens förståelse är väsentligt istället för att köra på med första tredjedelen av boken som en enda stor flashback. Jag tror jag hittat den rätta strategin här.
Det har jag jobbat med idag, plus att jag har skrivit lite nytt också, fyllt i ett par hål i handlingen. - Såna är rena döden annars, kan jag tillägga, har insett mer och mer att det gäller att skriva från A till B och inte hoppa över något när man skriver en historia. För de där hålen blir så stora (och i tanken ännu större), och det värsta av allt är ju att om man hoppar över sådana där svåra partier som man inte känner att man klarar av att skriva riktigt eller inte vet vad som ska hända just där, så försvårar man bara för sig. Man kommer ju inte att sätta sig utan jättestort motstånd och fylla i de där hålen, så de blir kvar. Medan de växer som stora svarta hål i rymden, och samtidigt som de växer försvårar de skrivandet framåt, för man känner ju inte riktigt till handlingen heller... så man missar saker i det fortsatta skrivandet framåt i berättelsen.
Så till alla som liksom jag skriver med hål: låt bli att hoppa över, ta tag i motståndet - kom över motståndet - och skriv berättelsen från pärm till pärm!
Jag har börjat läsa "Plot & Structure" av James Scott Bell. Undertiteln till boken är "Techniques and exercises for crafting a plot that grips readers from start to finish".
Boken ingår i serien "Write Great Fiction" som förlaget Writer's Digest Books ger ut, se vidare på Writer's Digests hemsida. Undertiteln säger ju allt vad boken handlar om, så innehållsmässigt behöver den väl ingen närmare presentation än så.
Jag har hunnit till sidan 53. Jag går igenom boken grundligt, gör övningarna. Nu senast gjorde jag dem på tåget så vissa övningar som hörde till kapitel 1 och 2 kunde jag inte göra då, eftersom de krävde tillgång till (min) bokhylla. Men jag gjorde alla övningar jag kunde. Roligt och inspirerande!
Redan har det fått kugghjulen att börja snurra; jag har redigerat och funderat kring Tusenskönan och (nuvarande) kapitel ett. Gjort om sedan jag nämnde boken sist här i bloggen. Nu är många förändringar igång. Less is more säger jag och citerar inte ovannämnda bok men annat jag läst om skrivande.
Det ligger mycket i det - det är bättre att jobba enkelt framför att komplicera saker. Måste förtäta min plot, handlingen i boken. Inse att allt det där bakgrundshistoriegrejset är mer "darling" än något annat (kill your darlings, ni vet).
Och med de glasögonen på mig tänker jag annorlunda gällande flashbacks och annat (se senaste inlägget om Tusenskönan).
Därför jag har bestämt mig för att följa den enkla ploten, dvs. den kronologiska handlingen i första hand. Och pytsa ut flashbacks i små miniportioner där det för handlingen och läsarens förståelse är väsentligt istället för att köra på med första tredjedelen av boken som en enda stor flashback. Jag tror jag hittat den rätta strategin här.
Det har jag jobbat med idag, plus att jag har skrivit lite nytt också, fyllt i ett par hål i handlingen. - Såna är rena döden annars, kan jag tillägga, har insett mer och mer att det gäller att skriva från A till B och inte hoppa över något när man skriver en historia. För de där hålen blir så stora (och i tanken ännu större), och det värsta av allt är ju att om man hoppar över sådana där svåra partier som man inte känner att man klarar av att skriva riktigt eller inte vet vad som ska hända just där, så försvårar man bara för sig. Man kommer ju inte att sätta sig utan jättestort motstånd och fylla i de där hålen, så de blir kvar. Medan de växer som stora svarta hål i rymden, och samtidigt som de växer försvårar de skrivandet framåt, för man känner ju inte riktigt till handlingen heller... så man missar saker i det fortsatta skrivandet framåt i berättelsen.
Så till alla som liksom jag skriver med hål: låt bli att hoppa över, ta tag i motståndet - kom över motståndet - och skriv berättelsen från pärm till pärm!
lördag 5 mars 2011
Lägger ner min LiveJournal(?)
Jag har uppdaterat min andra blogg, Creative Harmony idag. Samtidigt har jag bestämt mig att lägga min LiveJournal på is. Istället har jag importerat alla gamla Livejournal-inlägg till min Creative Harmony-blogg istället. Så vill du veta vad jag gör annat än skriver, läsa om mina andra kreativa projekt och om musik som jag lyssnar på, besök Creative Harmony!
Tre bloggar är onekligen för mycket; jag har nog med att uppdatera den här och Creative Harmony. Så, för enkelhetens skull kan man säga att den här bloggen är min svenska och Creative Harmony är min engelska blogg. Det stämmer inte helt fullt ut, givetvis, för ibland skriver jag på svenska där också. Men i stort så. Och den här bloggen handlar mest om skrivande, medan den andra bloggen handlar om mina andra kreativa projekt. Vill du att den här bloggen ska handla om mer än skrivande eller kanske bara om skrivande? Rösta till höger i min omröstning som pågår just nu! Kommentera gärna på det här inlägget om du har mer att säga i frågan.
Jag kommer att behålla min LiveJournal, men jag kommer förmodligen inte uppdatera den mer, bara använda den för att kolla in "friends"-sidorna. Vill ni protestera - läser ni min livejournal och kommer att sakna den? Säg ifrån här! Jag är öppen för alla åsikter i frågan.
Tre bloggar är onekligen för mycket; jag har nog med att uppdatera den här och Creative Harmony. Så, för enkelhetens skull kan man säga att den här bloggen är min svenska och Creative Harmony är min engelska blogg. Det stämmer inte helt fullt ut, givetvis, för ibland skriver jag på svenska där också. Men i stort så. Och den här bloggen handlar mest om skrivande, medan den andra bloggen handlar om mina andra kreativa projekt. Vill du att den här bloggen ska handla om mer än skrivande eller kanske bara om skrivande? Rösta till höger i min omröstning som pågår just nu! Kommentera gärna på det här inlägget om du har mer att säga i frågan.
Jag kommer att behålla min LiveJournal, men jag kommer förmodligen inte uppdatera den mer, bara använda den för att kolla in "friends"-sidorna. Vill ni protestera - läser ni min livejournal och kommer att sakna den? Säg ifrån här! Jag är öppen för alla åsikter i frågan.
We Love Amigurumi - Amigurumi-Alongs
Jag är med i en livejournal-grupp som heter "WeLoveAmigurumi". Här är länken till gruppens hemsida. Där finns ett projekt, jag har inte varit särskilt aktiv än, men jag inspireras av det. Ett projekt att göra en amigurumi i månaden, eller flera förstås, på ett speciellt tema, nytt varje månad. Här nedan är saxad information från gruppens hemsida. Gå gärna med och inspireras du också!
Each month there's a theme for Amigurumi-Alongs here at weloveamigurumi. Participation is totally optional, and originality is highly encouraged! Here is the calendar for 2011:
| Month | Theme | Alternate Theme |
|
| babies! | breakfast |
|
| hearts & love | geometrics |
|
| faeries & angels | zoo & farm |
|
| in the pond | kiddie lit & fairy tales |
|
| sci fi / futuristic | under the sea |
|
| video games | mini me |
|
| celebrities | myths |
|
| zodiac&Chinese zodiac | things with teeth |
|
| incredible edibles | favorite decade |
|
| flora | monsters |
|
| Holiday Themes | in the jungle |
|
| animated inanimates | jewelry |
fredag 4 mars 2011
Hjälp, help! - Plot & Structure - How to?!?
Funderar fram och tillbaka.
TSD1K1* är klart, måste bara föra in korren jag gjort på papper in i dokumentet på datorn.
TSD1K2 skriver jag på för fullt just nu. Det går lite trögt eftersom jag kommit till ett parti som jag inte planerat, inte hade en aning om skulle hända och som jag inte har en aning om utgången på. Därför stannar jag gång på gång, vet ju inte hur jag ska fortsätta eller vad som ska hända.
TSD1K3, ja, där har vi ett stort frågetecken. Egentligen borde jag väl fokusera på K2 tills jag är klar med det, men jag börjar kika så smått på K3 (just för att jag VILL skriva och det går så trögt med K2, dessutom är det aldrig fel med planering parallellt med skrivandet). Frågan är... Ska K3 bli direkt fortsättning på K2 eller ska jag fortsätta på K1:s handling istället? Vadå, undrar du...
Jo, såhär är det. K1 utspelas mitt i vintern, en central händelse äger rum, början på en omvälvning. K2 är en tillbakablick och beskrivning av något som äger rum långt innan, egentligen själva början på berättelsen. Frågan är nu om jag ska hoppa tillbaka till "nutid/vinterscenen" eller om jag ska fortsätta på tillbakablicken. OM jag väljer att gå tillbaka till nutid, måste jag ändå sedan hoppa till tillbakablicken och fortsätta den. Då blir det ett "varannat-kapitel"-scenario. Som kanske blir lite förvirrande för läsaren.
Alternativ två är att fortsätta på tillbakablicken, göra det ända tills jag kommer fram till precis innan vinterscenen i min dåtids-berättelse, och DÅ börja på D2 - del 2 - och vinterscenen med direkt fortsättning på den.
Vad skulle du föredra som läsare?
Till saken hör också förresten att redan K1 glider in i tillbakablicken, men inte utan att man kan stoppa och hoppa tillbaka till nutids-/vinterscenen i K2. Också till saken hör att jag innan tillbakablicken valt att kapa nutidsscenen mitt av, så att det som blir eventuell fortsättning, oavsett när jag lägger den kapitelmässigt, blir en direkt fortsättning på vinterscenen med samma tre personer. Det gör ju också att det - och här är det jag som kanske inte litar tillräckligt på läsaren - blir svårare att hoppa tillbaka till nutidsscenen ju längre "tiden"/boken gått...
Om jag väntar för länge, tänker jag, kanske läsaren glömt allt om första scenen i boken och vad som egentligen hände där?
Hjälp, vad klurigt det här känns!
*Not: TS=Tusenskönan, D1=Del 1, K=Kapitel.
TSD1K1* är klart, måste bara föra in korren jag gjort på papper in i dokumentet på datorn.
TSD1K2 skriver jag på för fullt just nu. Det går lite trögt eftersom jag kommit till ett parti som jag inte planerat, inte hade en aning om skulle hända och som jag inte har en aning om utgången på. Därför stannar jag gång på gång, vet ju inte hur jag ska fortsätta eller vad som ska hända.
TSD1K3, ja, där har vi ett stort frågetecken. Egentligen borde jag väl fokusera på K2 tills jag är klar med det, men jag börjar kika så smått på K3 (just för att jag VILL skriva och det går så trögt med K2, dessutom är det aldrig fel med planering parallellt med skrivandet). Frågan är... Ska K3 bli direkt fortsättning på K2 eller ska jag fortsätta på K1:s handling istället? Vadå, undrar du...
Jo, såhär är det. K1 utspelas mitt i vintern, en central händelse äger rum, början på en omvälvning. K2 är en tillbakablick och beskrivning av något som äger rum långt innan, egentligen själva början på berättelsen. Frågan är nu om jag ska hoppa tillbaka till "nutid/vinterscenen" eller om jag ska fortsätta på tillbakablicken. OM jag väljer att gå tillbaka till nutid, måste jag ändå sedan hoppa till tillbakablicken och fortsätta den. Då blir det ett "varannat-kapitel"-scenario. Som kanske blir lite förvirrande för läsaren.
Alternativ två är att fortsätta på tillbakablicken, göra det ända tills jag kommer fram till precis innan vinterscenen i min dåtids-berättelse, och DÅ börja på D2 - del 2 - och vinterscenen med direkt fortsättning på den.
Vad skulle du föredra som läsare?
Till saken hör också förresten att redan K1 glider in i tillbakablicken, men inte utan att man kan stoppa och hoppa tillbaka till nutids-/vinterscenen i K2. Också till saken hör att jag innan tillbakablicken valt att kapa nutidsscenen mitt av, så att det som blir eventuell fortsättning, oavsett när jag lägger den kapitelmässigt, blir en direkt fortsättning på vinterscenen med samma tre personer. Det gör ju också att det - och här är det jag som kanske inte litar tillräckligt på läsaren - blir svårare att hoppa tillbaka till nutidsscenen ju längre "tiden"/boken gått...
Om jag väntar för länge, tänker jag, kanske läsaren glömt allt om första scenen i boken och vad som egentligen hände där?
Hjälp, vad klurigt det här känns!
*Not: TS=Tusenskönan, D1=Del 1, K=Kapitel.
Vårstädar
Vårstädar... så sentimental man är... vissa gamla saker vill man inte göra sig av med: åh, en liten leksakspingvin... typ så.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)