Som genom ett trollslag

Varför ska det vara såhär?

Varför slutar varje projekt i en ångestklump och en vidrig känsla av att inte ha en aning om hur jag ska gå vidare? Varför slutar det med att jag hakar upp mig på varenda liten formulering och samtidigt låser mig när det gäller plotten och vad som egentligen ska hända i berättelsen ifråga?

Jag tror jag på ett vis just besvarade min egen fråga. Det är ”plotwise” som jag fastnar, det är i förarbetet det fallerar. Jag måste ha hela historien klar för mig i plotform innan jag kan börja arbeta med själva texten. Det är där alla projekt går i stöpet.

Men jag tycker det är så tråkigt om jag har allting klart för mig! Eller är det bara en undanflykt för att plotarbetet är så förbaskat svårt? Och just därför känns så motigt…

Det var så länge sedan jag skrev i flödesläge att jag nästan inte vet hur man gör längre! I alla fall utan att ha kritikern framme som samtidigt säger att saker och ting är skräp. Jag har tjatat om den där kritikern till leda. Det leder ingenstans. Vad som däremot skulle leda någonstans vore om jag plottar en historia innan jag skriver det sköna hantverket. Göra en grovskiss innan jag ger mig på att forma det vackra. Det som skulle kunna bli vackert bara jag slappnade av tillräckligt.

Kan någon visa vägen till knappen som jag ska trycka på för att allt genom ett trollslag ska lösa sig?

Ångestmoln

Ett enda stort ångestmoln. Det är vad det blir istället.

Jag ska skriva på barnboken JP men hela jag låser mig. Istället knyts magen. Jag blir till ett ångestmoln utan tankar. Alldeles dimmig i huvudknoppen.

Jag har skrivit. Börjat om. Skrivit. Men jag är långtifrån nöjd. Får stopp plotmässigt och stopp i det jag skriver. Blir jättekritisk och sågar alla formuleringar rätt av.

Det är så det blir när jag inte gör det på rutin utan i plötsliga attacker där kritikern överfaller mig på en gång och har mig fast redan från början. Sådana här smått meningslösa bloggtexter går bra att skriva, men det går inget bra att skriva på JP – eller på något av mina andra projekt. De vågar jag inte ens närma mig!

Och under tiden växer ångestmolnen.

Stoppa FRA-lagen!

Ville bara få det sagt: bort med FRA-lagen. Nej tack till FRA-lagen.

Nya tag, nya projekt, nya barnböcker

Jag har skrivit i dag. Inte på Tusenskönan men på barnboksprojekt.

Det jag tidigare kallat barnbok 1 respektive barnbok 2 omdöper jag härmed till T1 och T2. Det är två böcker som handlar om samme lille pojke. Nu har jag börjat på en tredje bok om honom, kort kallad T3. T3 har jag funderat kring tidigare – jag har grundidén och jag har gjort utkast förut – nu började jag dock om helt och hållet från ett annat håll.

Förutom att skriva på T3 har jag i dag skrivit på ett helt annat projekt, påbörjat den dag som i dag är. Vi kan kalla projektet JP.

Kruxet med JP är att det kanske är för personligt för att jag ska vilja ens försöka att publicera det. Hursomhelst gör jag ett försök att skriva historien i alla fall, ett försök som blivit drygt en halv sida långt. Det är mer än det låter som eftersom det rör sig om barnboksmanus för små barn.

Just nu är jag dock fast. Jag har gjort ett okej första synopsis och skrivit en lista på de illustrationer som måste till, men längre än så lyckades jag inte komma i dag. Kanske ska jag låta det vara. Det är i alla fall underbart att jag satt ord på papper i dag!

Själva historien (eller historierna eftersom jag skrivit på T3 också) har jag skrivit på dator men planerandet – synopsis, lösryckta meningar, illustrationslista – har jag skrivit för hand på vitt papper.

Det har gått bra, även om det gått långsamt. Men så ska det vara – det ska vara mellantid och utrymme för tankar och funderingar genom att jag kollar mail och surfar runt och gör annat och låtsas att jag gör och tänker på annat än bokprojekten.

Så jag är igång igen – ännu en gång – och den här gången längtar jag också efter att få rita – göra illustrationerna! Jag har redan samlat material som ska vara till inspiration och hjälp när jag gör mina illustrationer. Som vanligt är nätet en bra källa till information och just inspiration.

Nu är det bara att vila efter en god dags arbete, för att fortsätta med projekten i morgon!